Bank of America-strateg varnar: Marknaden liknar 2008 på ett oroväckande sätt

Oljepriset och privat kredit skapar déjà vu

Hartnett pekar på ett mönster som påminner om åren 2007 och 2008, när oljepriset fördubblades samtidigt som de första sprickorna syntes på den amerikanska bolånemarknaden.

– Tillgångarnas utveckling under 2026 ligger olycksbådande nära prisrörelserna från mitten av 2007 till mitten av 2008, skriver han i sin analys.

Den växande oron kring privat kredit, det vill säga lån utanför det traditionella banksystemet, förstärker bilden. Privat kredit har vuxit kraftigt de senaste åren och utgör i dag en betydande del av den globala kreditmarknaden, vilket gör sektorn till en potentiell spridningskälla om förutsättningarna försämras.

Bolagsvinsterna avgör, inte inflationen

Hartnett skiftar också fokus i sin analys bort från den inflationsdebatt som dominerat marknadssnacket de senaste åren. Det som verkligen kommer att avgöra marknadens riktning är hur bolagsvinsterna påverkas, inte hur hög inflationen blir.

Det är ett perspektivskifte med konsekvenser. Under 2022 och 2023 styrde centralbankernas räntebeslut, kopplade direkt till inflationsdata, investerarnas beteende. Om fokus nu i stället förskjuts mot vinstmarginaler och intjäningsförmåga hos företagen, kan marknadsrörelserna bli mer oförutsägbara och svårare att hantera med traditionella verktyg.

Financial Times krönikör Gillian Tett har ställt samma fråga till sina läsare: om investerare verkligen bör oroa sig för likheterna med 2008. Frågan är inte längre akademisk för många förvaltare.

Harnetts analys sprids i ett läge där globala aktiemarknader redan präglats av ökad volatilitet under inledningen av 2026, och där geopolitisk osäkerhet, bland annat kopplad till energimarknader, pressar oljepriset uppåt. Hur centralbankerna, och i synnerhet den amerikanska Federal Reserve, väljer att agera om vinsterna börjar falla samtidigt som inflationen förblir hög, blir en av de stora frågorna framöver.