Energiekonom: Irankrisen väntas höja bensinpriset men Sverige är bättre rustat än på 70-talet

Oljepriset uppe på 92 dollar, men Sverige mindre sårbart

Läget skiljer sig markant mot oljekrisen 1973, då priset steg tiofalt till 140 dollar och utlöste en djup lågkonjunktur i västvärlden. Idag handlas oljan på 92 dollar, och Sveriges oljeberoende har fallit från 80 till 30 procent sedan dess, skriver Hemberg på sin sajt claeshemberg.se.

Det var just 70-talskrisen som fick svenska hushåll att byta till elvärme, medan exempelvis tyska hushåll valde gas. Den omställningen ger nu Sverige ett strukturellt försprång.

Bensinpriset rör sig dessutom långsammare än råoljan. Trots att oljepriset stigit med 55 procent de senaste månaderna har bensinpriset bara gått upp en krona, motsvarande 8 procent. Lokala lager och eftersläpningseffekter bromsar genomslaget, men Hemberg varnar för att priset kan fortsätta uppåt även om oljepriset planar ut.

Elbilarna ger landsbygden ett oväntat skydd

Hemberg pekar på att 8 till 10 procent av svenska hushåll kör elbil, vilket placerar Sverige på tredje plats i Europa efter Norge och Island. Det som är särskilt anmärkningsvärt är att elbilsköpen är vanligast i småstäder och på landsbygden, alltså bland dem som normalt är mest beroende av bil.

– Samtidigt tål svenskarna dyr bensin bättre än många andra, särskilt de utanför storstäderna, skriver Claes Hemberg, energiekonom på Nibe.

Elbilsägare laddar ofta på natten när elpriserna är som lägst, något som bensinbilsägare saknar möjlighet att göra. Trots att elpriserna dubblats den senaste månaden är elbilshushållen därmed mer motståndskraftiga mot energiprisökningar än vad många räknar med.

Högkonjunkturen kan försenas ytterligare

Den psykologiska effekten av stigande oljepriser oroar Hemberg mer än den direkta kostnadsökningen. Hushåll som redan bromsat sin konsumtion tre månader i rad riskerar att dra åt svångremmen ytterligare om bensinpriset fortsätter upp.

Att oljepriset stiger mitt i en fyra år lång lågkonjunktur är ovanligt, och Hemberg tolkar det som ett tecken på att priset kan falla tillbaka, om än med några månaders fördröjning. Irankrisen, som delvis driver uppgången, tillhör den typ av geopolitiska konflikter som tenderar att dra ut på tiden.

Sammantaget bedömer han att den efterlängtade högkonjunkturen kan försenas med ytterligare några månader och kvartal, i ett läge där hushållens konsumtionsvilja redan är skör.