Guldet faller trots krig och kris, går emot sin historiska roll
Foto: Freepik
Guldpriset har backat med över 1 000 dollar per uns sedan Irankriget bröt ut, trots att ädelmetallen historiskt sett stigit i tider av kris och osäkerhet. Analytiker menar att en spekulationsdriven uppgång på 70 procent under fjolåret har förvandlat den traditionella säkerhetstillgången till en risktillgång.
Spekulanter drev upp priset, nu vill alla ut
Guldet steg kraftigt under förra året, men uppgången lockade till sig spekulanter snarare än långsiktiga skyddssökande investerare. Det är kärnan i analysen från EFN:s analytiker Ellinor Beckett.
– Den som köpte guld kring 5 000 dollar per uns med argumentet att skydda sig mot börsnedgångar och inflation har ironiskt nog blivit förlorare när krig och energikris slagit till på allvar, skriver Ellinor Beckett för EFN.
Beckett konstaterar att när en tillgång stiger paraboliskt i värde lockar den spekulanter, och det som borde vara en trygg hamn blir i stället något riskfyllt. Nu råder "risk off" på marknaden, det vill säga att en stor andel investerare aktivt minskar risken i sina portföljer, och då faller även guldet när många vill realisera sina vinster samtidigt.
Intresset för gruvbolag som utvinner ädelmetaller har enligt Beckett exploderat, vilket följer ett välkänt mönster där privatplacerare ofta kliver in sent i en uppgång och sedan följer med på nedgången.
Stigande räntor pressar priset ytterligare
En annan förklaring till prisfallet är förväntningar om högre räntor, skriver Viktor Munkhammar i Dagens Industri. Kriget i Mellanöstern pressar upp räntor världen över eftersom placerare kräver kompensation för högre förväntad inflation och räknar med stigande styrräntor. Den svenska tioåringen handlades på måndagen till sin högsta nivå sedan 2023.
Högre räntor gör guld, som inte ger någon löpande avkastning, relativt sett mindre attraktivt jämfört med räntebärande tillgångar. Munkhammar menar att luften nu gått ur guldrallyt.
Beckett lyfter fram att mönstret från historien, där guld steg kraftigt under exempelvis oljekrisen på 1970-talet, finanskrisen 2008 och covid-kraschen, inte alls är lika tydligt i nuläget. En förklaring till den långvariga uppgången de senaste åren är i stället centralbankers minskade förtroende för amerikanska statspapper, snarare än klassisk krisefterfrågan.
Att argumenten bakom uppgången, som ett minskat dollarberoende, kan vara sakligt korrekta förändrar inte dynamiken. När prisuppgången blir tillräckligt snabb och kraftig punkteras funktionen som stabilt värde, och kursrörelserna förstärks ytterligare i gruvbolagen som fungerar som en hävstång mot guldpriset.
