Guldpriset rasar 10 procent, sämsta veckan sedan 1983
Foto: Freepik
Guldpriset föll under 4 500 dollar per uns på fredagskvällen, en nedgång på cirka 10 procent från förra fredagens stängning på över 5 000 dollar. Enligt Bloomberg är det den kraftigaste veckliga nedgången för guld sedan 1983.
Vad driver fallet?
Bakom raset ligger en förändrad syn på den amerikanska centralbankens, Federal Reserves, kommande penningpolitik. Marknaden prisar nu in en ökad sannolikheten för en räntehöjning senare under 2026, vilket tynger guld relativt andra tillgångsslag.
Guld ger ingen direktavkastning, till skillnad från räntebärande tillgångar som obligationer. När räntorna stiger eller förväntas stiga minskar därför attraktiviteten i att hålla ädelmetallen, och kapital söker sig till alternativ med löpande avkastning.
Konflikten i Mellanöstern har samtidigt pressat upp energipriserna, vilket enligt Bloomberg bidrar till att dämpa förväntningarna på räntesänkningar från Fed, något som tidigare varit en viktig drivkraft bakom guldets uppgång.
En historisk vändning efter rekordnivåer
Fallet sätter punkt för en period av kraftig uppgång. Att priset stängde över 5 000 dollar per uns så sent som förra fredagen understryker hur snabbt sentimentet vänt.
En nedgång på 10 procent på en enda vecka är exceptionell för en tillgång som guld, som traditionellt betraktas som ett stabilt skydd mot osäkerhet. Den senaste gången marknaden upplevde en liknande vecklig rörelse var alltså för över fyra decennier sedan.
Hur guldpriset utvecklas framöver beror i hög grad på Federal Reserves nästa drag och hur konflikten i Mellanöstern påverkar den globala riskbilden.
