Inflationen ligger kvar på 0,5 procent, men experter varnar för stigande risker
Foto: AI-genererad illustration
Svensk inflation höll sig stabil i februari 2026, men stigande energipriser och oron i Mellanöstern gör att riskerna för ökade priser längre fram under året växer, enligt SPP:s sparekonom.
El och livsmedel driver priserna uppåt
Statistiska centralbyrån publicerade den 12 mars de definitiva KPI-siffrorna för februari, som bekräftade den preliminära mätningen från 7 mars. Inflationstakten enligt KPI landade på 0,5 procent, oförändrat från januari.
Riksbankens målvariabel KPIF sjönk däremot från 2,0 procent i januari till 1,7 procent i februari, fortfarande nära Riksbankens mål på 2 procent.
– I februari kan vi se att inflationstakten enligt KPI främst påverkades av högre priser på el och livsmedel men även på restaurangbesök. Prisuppgångarna motverkades av fortsatt låga räntekostnader, säger Caroline Neander, prisstatistiker på SCB.
Elpriserna steg med 18 procent jämfört med samma månad i fjol och bidrog med 0,7 procentenheter till KPI, det enskilt största bidraget i hela KPI-korgen. Räntekostnaderna dämpade samtidigt inflationen med 1,0 procentenhet, men effekten var svagare än tidigare månader.
Kriget i Iran skapar ny osäkerhet
Trots att siffrorna rör sig nära Riksbankens mål ser SPP:s sparekonom Shoka Åhrman risker framöver. Stigande energipriser kopplade till oron i Mellanöstern har, enligt henne, ökat sannolikheten för att inflationstrycket tar fart igen under 2026.
– Riskerna ökar, säger Åhrman i ett pressutlåtande.
Åhrman pekar på att effekterna av kriget i Iran kan komma i flera vågor. Drivmedelspriser kan påverkas redan inom någon månad, medan konsekvenserna för livsmedel dröjer längre. Om konflikten fortsätter kan priseffekterna på mat synas först om ett halvår.
Drivmedelspriserna sjönk faktiskt i februari och bidrog till att hålla nere inflationen, men den utvecklingen kan snabbt vändas om oljepriser stiger till följd av geopolitisk oro.
Kläder, resor och elektronik varierade
Månadsförändringen från januari till februari var 0,6 procent, i linje med samma period föregående år. Boendekostnaderna ökade, och det var säsongsnormala prishöjningar för logitjänster, kläder och paketresor.
Priserna på kött fortsatte att stiga mest inom livsmedelskategorin. På minussidan sjönk priserna på hemelektronik, möbler och drivmedel, vilket bidrog till att hålla den totala inflationstakten nere.
Tandvårdskostnaderna sjönk också i februari, något SCB förklarar med att en ny statlig subvention trädde i kraft under månaden.
Nästa KPI-publicering från SCB väntas ge en tydligare bild av om energiprisernas uppgång börjar slå igenom bredare i ekonomin.
