Irans olja fortsätter flöda trots stängd trafik i Hormuzsundet

USA väljer att titta på

Mellanösternexperten Alexander Atarodi förklarar i TV4 Nyheterna varför USA inte ingriper mot de iranska oljetransporterna. Skälet är ekonomiskt, inte juridiskt.

– USA vill inte rubba oljemarknaden och riskera högre priser för amerikanska konsumenter, säger han.

Atarodi påpekar dessutom att USA saknar folkrättslig grund för att stoppa fartygen. När de väl passerat sundet rör de sig i internationellt vatten, och utan misstanke om brott finns ingen rätt att ingripa.

– Det är precis som att Sverige skulle attackera ett ryskt oljefartyg. De passerar ju internationellt vatten, och om de inte gör något kriminellt eller suspekt som föranleder att Sverige vill kontrollera så finns det inga rättigheter att göra det, säger Atarodi.

Iran har dessutom en geografisk fördel som få andra länder i regionen besitter. Med en kuststräcka på runt 1 600 kilometer kan landet exportera från både östra och västra sidan av sundet, och iranska och kinesiska fartyg passerar fritt medan fartyg från Gulfstaterna stoppas.

Politisk vinst viktigare än oljepriset

Trots att oljepriset stigit tror Atarodi inte att Iran tjänar nämnvärt mer på exporten. Det Iran vinner är politiskt, inte ekonomiskt.

– Iran har troligtvis långtidsavtal med Kina och kan inte höja priset dag för dag, säger han.

Strategin handlar i stället om att höja kostnaderna för omvärlden, pressa Gulfstaternas exportintäkter och därmed indirekt tvinga länder som Saudiarabien, Förenade Arabemiraten, Kuwait och Qatar att lägga press på Washington.

– Hela Gulfregionen har ridit på en ökad produktion och export. Det har funnits en stabilitet i regionen, medan Iran haft sanktioner mot sig i många år. Irans intäkter har minskat och därför sätter man nu press på Gulfstaterna som man vet har väldigt nära kontakter med USA, säger Atarodi.

Bara hotet om att minera sundet räcker för att försäkringsbolag och marknader ska reagera, vilket i sig driver upp priser och skapar geopolitisk turbulens. Det begränsar även USA:s handlingsutrymme jämfört med tidigare konflikter.

– Då kan inte USA agera som i Venezuela, där man kunde gå in, göra en insats och sedan lämna, säger Atarodi.

Experten bedömer att Iran är berett att hålla situationen vid liv länge. Landet har det långsiktiga perspektivet och hänvisar till erfarenheterna från Iran–Irak-kriget på 1980-talet som bevis på att man klarar utdragna konflikter. Med den nuvarande dynamiken, där iransk export flödar relativt ostört medan övriga aktörer bromsas, har Iran få incitament att trappa ned.