Kriget i Iran hotar den svenska ekonomiska återhämtningen, enligt analytiker

Prognosen kan kastas i papperskorgen

2026 var tänkt att bli året då lågkonjunkturen bröts och hushållens köpkraft äntligen stärktes. Kriget i Iran har satt käppar i hjulet för den bilden.

Ekots ekonomikommentator Knut Kainz Rognerud konstaterar att osäkerheten är betydligt större nu än för bara några veckor sedan. Trots att regeringen redan sänkt sin tillväxtprognos anser han att den alltjämt är för optimistisk.

– Den kan behöva kastas i papperskorgen rätt snart, säger Kainz Rognerud i ett radioinslag för Sveriges Radio.

Han varnar särskilt för att ett långvarigt krig kan slå mot svensk export om efterfrågan i Europa mattas av. Oljepriserna stiger och börserna faller, ett mönster som förr eller senare tenderar att nå vanliga hushåll.

Regeringen angriper oppositionen i stället för att möta frågorna

För andra gången på två veckor kallade Kristersson och Svantesson till presskonferens med ekonomin som tema. Statsministern talade om ett "vägval" och kritiserade den förra regeringens hantering av inflation, elräkningar och tillväxt. Finansministern räknade upp sänkt elskatt, lägre drivmedelspriser och en halverad matmoms från den 1 april.

Journalisterna var dock mer intresserade av krigets ekonomiska konsekvenser än av regeringens syn på Socialdemokraterna, skriver Oisín Cantwell i en kommentar i Aftonbladet.

– Vänsterexperimentet vill höja skatterna, varnade Svantesson under presskonferensen.

Cantwell tolkar offensiven som ett tecken på nervositet inför valrörelsen. När hushållen får mindre pengar i plånboken tenderar de att ge regeringen skulden, oavsett vad som orsakat nedgången, skriver han. Med exakt sex månader kvar till valet och ett försämrat ekonomiskt läge väljer regeringen att flytta fokus till oppositionens förslag.

Hur djupt kriget i Iran slutligen slår mot svensk ekonomi återstår att se, men Kainz Rognerud bedömer att ytterligare prognosrevideringar kan bli nödvändiga om krisen i Mellanöstern drar ut på tiden.