Kvinnor slår män på börsen, men äger bara hälften så mycket kapital

Könsgapet i kapital är påtagligt: enligt professor Jesper Roine vid Handelshögskolan äger kvinnor ungefär hälften av vad männen äger när det gäller värdepapper. Bostadsägandet är jämnare fördelat, där kvinnors nivå ligger runt 90 procent av männens.

Lönegapet driver kapitalklyftan

Löneskillnader är den viktigaste förklaringen till ojämlikheten i ägande. Män har i genomsnitt drygt 20 procent mer i disponibel inkomst än kvinnor, vilket på en livstid motsvarar ett inkomstgap på mer än sex miljoner kronor, enligt SCB. Det överskottet kan investeras och generera ytterligare kapital.

– Ägandet är till syvende och sist den ultimata makten. Både ur ett samhällsperspektiv och över det egna livet, säger Emma Heikensten, doktor i nationalekonomi och forskningsledare på jämställdhetsorganisationen Ownershift, till EFN.

Pensionsgapet förstärker bilden. År 2023 uppgick kvinnors genomsnittliga pension till 18 600 kronor i månaden, mot männens 24 200 kronor, en skillnad på 26 procent enligt Pensionsmyndigheten.

Inte risktagandet som avgör

En vanlig förklaring till att kvinnor äger mindre är att de tar lägre finansiell risk. Den bilden ifrågasätter Heikensten.

– Studier har visat vissa effekter, men de är mycket små i relation till andra faktorer bakom skillnader i ägande, säger hon till EFN.

Att kvinnor faktiskt uppnår högre avkastning än män när de väl investerar talar emot att riskbenägenhet är den centrala faktorn. Kapitalklyftan handlar i stället om strukturella förutsättningar, som lägre löner och mindre tillgång till kapital från bostadsvinster.

– Sparande är ett sätt att ha ekonomisk autonomi. Möjlighet att köpa hus, studera, resa eller göra sådant som gör dig lycklig, säger Heikensten.

Kapitalets betydelse sträcker sig längre än det egna hushållet. Stora förmögenheter ger inflytande i bolag, i samhällsdebatten och politiskt, vilket gör att kapitalklyftan också är en maktfråga. Trots att andelen kvinnor i privata bolagsstyrelser ökar, uppgick den 2023 till 36 procent av ledamöterna och bara 10 procent av styrelseordförandena, enligt TT.

En ytterligare komplikation är att Sverige saknar ett nationellt förmögenhetsregister, vilket försvårar analysen. Forskare som Jesper Roine tvingas i stället studera kapitalavkastning för att uppskatta de underliggande tillgångarna. Det gör att de verkliga klyftorna kan vara svåra att mäta exakt, men riktningen är tydlig: kapitalojämlikheten mellan könen minskar inte i takt med att lönegapet sakta sluts.