Mäktiga män struntar i stavning, och det kan vara en statussignal
Foto: AI-genererad illustration
Inflytelserika affärsmän som Twitters grundare Jack Dorsey och Oracles David Ellison skriver mejl med grov stavning och utan versaler, rapporterar Wall Street Journal. Enligt lingvistikforskare kan beteendet vara ett medvetet maktspråk.
Gemener och stavfel som maktmarkör
Mönstret är återkommande bland personer högt upp i hierarkin. Dorseys interna meddelande om massiva uppsägningar skrevs nästan helt i gemener, och den dömde sexförbrytaren Jeffrey Epstein skickade mejl med fel som "congragulations" i stället för "congratulations".
Lingvistikprofessorn Deborah Tannen vid Georgetown University ser ett tydligt samband med makt.
– Jag är viktig, du är inte, så jag behöver inte bry mig, eller: vi är så vänliga mot varandra att jag inte behöver bekymra mig, säger hon till Wall Street Journal.
Tannen menar att dålig grammatik hos eliten inte är slarv utan kommunikation, ett sätt att markera att man befinner sig bortom de regler som gäller för alla andra.
Att vägra spela spelet är i sig ett spel
Psykologen Rob Henderson kopplar fenomenet till statussignalering och det han kallar "countersignaling", att avsiktligt undvika konventionella statussignaler för att markera att man inte behöver dem.
– Ibland är den starkaste signalen att vägra spela signaleringsspelet, skriver Henderson på sin Substack.
Logiken liknar den som gäller akademiska examina. På 1970-talet hade 13 procent av amerikanerna en kandidatexamen, i dag är siffran över 30 procent. När alla har samma signal förlorar den sitt värde, och den som redan är etablerad vinner på att distansera sig från normen snarare än att följa den.
För den som redan kontrollerar ett teknikimperium eller leder en miljardaffär signalerar perfekt grammatik ingenting. Att strunta i den signalerar däremot position, att reglerna är till för andra.
Fenomenet är inte unikt för skriftspråk. Samma mekanism syns i klädkoder, där miljarder ofta väljer hoodies och sneakers medan mellanchefer bär kostym, och i hur toppchefer allt oftare kommunicerar direkt och ofiltrerat i stället för via PR-polerade pressmeddelanden.
Frågan är om trenden sprider sig nedåt i hierarkierna, eller om stavfelen förblir ett privilegium förbehållet dem som redan är för mäktiga för att behöva bry sig.
