Oljepriset stiger 18–21 procent, passerar 100 dollar fatet för första gången sedan 2022
Foto: AI-genererad illustration
Brent- och WTI-oljan handlas runt 107–108 dollar per fat i söndagens terminshandel, efter att stora oljeproducenter i Mellanöstern sänkt produktionen kraftigt till följd av kriget mot Iran och stängningen av Hormuzsundet.
Prisnivån är den högsta sedan Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina 2022. WTI-oljan steg 18,98 procent till 108,15 dollar per fat vid 18.12-tiden östkusttid, medan Brent avancerade 16,19 procent till 107,70 dollar, enligt CNBC. Priset inledde året under 60 dollar fatet.
Hormuzsundet stängt, producenterna tappar lagringskapacitet
Bakom prisuppgången ligger en kombination av minskad produktion och logistiska stopp. Kuwait, OPEC:s femte största producent, meddelade under lördagen att man genomför förebyggande nedskärningar i produktion och raffinering på grund av iranska hot mot fartygstrafiken genom Hormuzsundet. Statliga Kuwait Petroleum Corporation uppgav inte storleken på nedskärningarna.
Irak, OPEC:s näst största producent, har drabbats hårdast. Produktionen från landets tre viktigaste södra oljefält har fallit med 70 procent till 1,3 miljoner fat per dag, från 4,3 miljoner fat per dag innan kriget, uppger tre branschkällor till Reuters. Även Förenade arabemiraten uppger att man noggrant hanterar sin havsbaserade produktion på grund av lagringsbrist.
Orsaken är att tankfartyg vägrar passera sundet av rädsla för iranska attacker. Omkring 20 procent av världens oljeexport passerar normalt genom Hormuzsundet, och med det stängt fyller sig lagringsanläggningarna utan möjlighet att exportera vidare.
– Varje ytterligare dag av störningar ökar pressen, och i ett sådant scenario finns det i praktiken inget tak för hur högt priserna kan stiga på kort sikt, säger Stefano Grasso, senior portföljförvaltare och tidigare fysisk energihandlare, till Bloomberg.
Amerikanska börser faller när energikostnaderna hotar ekonomin
Prisnivån 100 dollar per fat betraktas av många på Wall Street som en kritisk gräns för den amerikanska ekonomin. USA:s börser föll kraftigt i terminshandeln under söndagskvällen: Dow Jones-terminer tappade 966 punkter, eller 2 procent, medan S&P 500 och Nasdaq 100 vardera föll 1,6 procent, rapporterar CNBC.
Det följer på en redan tung vecka. WTI-oljan steg med över 35 procent förra veckan, den kraftigaste veckovisa uppgången sedan terminskontraktet börjades handlas 1983. Dow Jones backade 3 procent under veckan, den sämsta sedan Trumps initiala tullbesked slog mot marknaderna i april 2025.
– Marknaderna är tydligt nervösa eftersom effekterna och varaktigheten av kriget i Mellanöstern är mycket osäkra, med ett potentiellt brett spektrum av utfall för ekonomier och viktiga marknadsfaktorer, skriver Rick Rieder, investeringschef på BlackRock, i ett brev till kunder.
Kriget visar få tecken på att avta. Iran har utsett Mojtaba Khamenei, son till den av USA och Israel dödade ayatolla Ali Khamenei, till ny högste ledare. USA:s energiminister Chris Wright sade i en CNN-intervju under söndagen att normal fartygstrafik genom Hormuzsundet kan återupptas inom några veckor, men att läget ännu är långt ifrån normalt.
