Regeringen sänker tillväxtprognosen till 2,8 procent, varnar för krigets effekter

Tillväxtprognosen skruvas ned

Regeringen sänker BNP-prognosen för 2026 till 2,8 procent, ned från tidigare 3,0 procent, enligt uppgifter från Finansdepartementet. Den viktigaste förklaringen är att exporten och importen inte växer i den takt regeringen tidigare räknat med.

Återhämtningen som inleddes under 2025 väntas ändå fortsätta i år, driven av stigande reallöner, lägre inflation och skattesänkningar. Tillfälligt sänkt moms på mat är en av de åtgärder som träder i kraft under våren.

– Även i den globala osäkerhet som råder står svensk ekonomi stadigt, med statsfinanser i världsklass. Regeringen har genomfört flera satsningar för att stärka hushållen och få upp farten i ekonomin, som sänkta skatter på arbete och sparande, säger Elisabeth Svantesson, finansminister.

Hushållens konsumtion har ökat sex kvartal i rad och arbetsmarknaden visar tecken på förbättring. Sysselsättningen steg under slutet av 2025 och arbetslösheten väntas sjunka under 2026. Konjunkturen bedöms vara nära balans 2027.

Kriget i Mellanöstern är den stora riskfaktorn

Omvärldsoron dominerar bilden, och Finansdepartementet har ett mörkare scenario redo om läget förvärras. Svantesson är tydlig med konsekvenserna om kriget i Mellanöstern drar ut på tiden.

– Svensk ekonomi kommer definitivt att påverkas, säger Svantesson, enligt Dagens industri.

Utöver konflikten i Mellanöstern präglas världsekonomin av tvära kast i den amerikanska administrationens handels- och utrikespolitik. Högre amerikanska tullar bedöms dämpa exporten i euroområdet, trots att återhämtningen där väntas fortsätta. Den starka tillväxten i USA drivs av stora AI-investeringar och förväntas hålla i sig under 2026.

Regeringen bedömer att finanspolitiken bidrar till högre offentlig konsumtion och investeringar, vilket ger stöd åt den inhemska efterfrågan även om exportutsikterna försämrats.