Regeringen stoppar tvånget att införa effektavgifter på el

Effektavgifter, även kallade effekttariffer, är en del av elnätsnotan som baseras på hur mycket ström som förbrukas samtidigt vid en given tidpunkt. Hög elanvändning under kort tid, det vill säga när många elapparater körs parallellt, blir dyrare. Syftet har varit att jämna ut elanvändningen över dygnet och minska belastningen på nätet.

Enligt TT:s uppgifter innebär beslutet att Energimarknadsinspektionen, EI, måste ändra sina föreskrifter. Elnätsbolagen skulle annars ha tvingats ha effekttariffer på plats senast den 1 januari 2027.

– Det är en mycket stark signal till elnätsbolagen, säger en källa till TT.

Nästan alla partier har krävt ett stopp

Avgifterna har mötts av bred kritik sedan de presenterades. Kritiken handlar framför allt om att tarifferna är svåra att förstå och att de slår olika hårt beroende på var i landet man bor. Energiminister Ebba Busch (KD) har sagt att de fått helt "orimliga konsekvenser".

Av Sveriges runt 170 elnätsbolag har redan 30 till 50 stycken infört effekttariffer, vissa sedan flera år. Bolagen har löst det på olika sätt. Hos Ellevio består avgiften bland annat av en effektdel som baseras på genomsnittet av kundens tre högsta effekttoppar under en månad, en andel som står för 40 procent av den totala elnätsavgiften.

I bakgrunden finns en EU-förordning som kräver att effekttariffer införs, men den anger inget specifikt datum, vilket gett Sverige utrymme att backa från den egna tidsplanen.

Frivilligt men osannolikt att bolagen fortsätter

Elnätsbolagen får fortfarande välja att behålla eller införa effekttariffer på frivillig basis, men regeringen bedömer att det inte kommer att ske av konsumentpolitiska skäl.

Samtidigt får Energimarknadsinspektionen i uppdrag att utreda om kravet kan återinföras i en annan form. Den utredningen ska vara klar den 12 april 2026. Regeringen signalerar tydligt att den nuvarande utformningen inte är acceptabel och att ett eventuellt framtida system måste se annorlunda ut.