Riksbanken föreslår kontantgräns på 10 000 kronor vid köp i handeln

Kriminellas kontantköp ligger bakom förslaget

Bakgrunden är en serie rapporter om hur kriminella gäng handlat lyxvaror för stora mängder kontanter. Problemet har redan fått konsekvenser i handeln, bland annat slutade varuhuset NK ta emot kontanter i februari 2024.

Riksbankschefen Erik Thedéen förklarar resonemanget bakom den valda gränsen:

– Det är en bedömningssak. Går man för lågt blir det för irrelevant med kontanter. Vi tyckte 10 000 var ganska bra avvägt, säger han till TT.

Thedéen lyfter också fram en annan dimension av förslaget, nämligen att det ska motverka bilden av kontanter som ett betalmedel enbart för kriminella.

– Det är också lite för att ta bort resonemanget att "kontanter är det ju bara kriminella som använder". Nu lägger vi en ram kring detta, så att vi kan säga att det är bra att använda, säger Thedéen.

Riksbanken vill också stärka inkludering och motståndskraft

Kontantgränsen är ett av flera förslag i betalningsrapporten. Riksbanken pekar på att det svenska betalningssystemet behöver bli både mer motståndskraftigt och mer inkluderande.

En central kritik riktas mot bankerna, som trots länge tillgänglig teknik i princip inte erbjuder omedelbara betalningar byggda på svensk och europeisk infrastruktur. Det innebär att företag i dag saknar möjlighet att göra omedelbara betalningar sinsemellan, och att en överföring via internetbanken på en fredag eftermiddag inte når mottagaren förrän tidigast måndag morgon.

Riksbanken ger marknaden ett år, till mars 2027, att börja erbjuda sådana tjänster eller presentera en konkret plan. Om det inte sker anser banken att lagstiftning bör införas, i linje med regler som redan gäller för betalningar i euro.

Rapporten tar också upp digitalt utanförskap. Riksbanken kräver att banker alltid prövar riskreducerande åtgärder innan de nekar eller stänger ett betalkonto, och efterlyser enhetliga lösningar i hela landet för personer som saknar betalkonto eller inte klarar av digitala betaltjänster. Kontanter lyfts fram som ett viktigt alternativ för den gruppen, vilket gör tillgången till kontanttjänster till ytterligare ett område där Riksbanken vill se förbättringar.