Riksbanken varnar: Svenska betalsystemet är sårbart och kräver åtgärder före mars 2027

Banker saknar omedelbara betaltjänster, trots lång tid på sig

Riksbanken pekar på ett konkret och länge känt problem: svenska banker erbjuder i princip inga tjänster för omedelbara betalningar byggda på nationell eller europeisk infrastruktur, trots att möjligheten funnits länge.

Konsekvenserna är påtagliga. Företag saknar helt möjlighet att göra omedelbara betalningar sinsemellan, och en vanlig banköverföring gjord på fredag eftermiddag når mottagaren tidigast måndag morgon.

Riksbanken ger nu marknaden ett år på sig. Före mars 2027 förväntas bankerna antingen ha börjat erbjuda sådana tjänster eller presenterat en konkret plan för att göra det inom kort. Om inget händer anser Riksbanken att lagstiftning ska införas, i linje med de regler som redan gäller för betalningar i euro.

Nationella lösningar som Swish lyfts fram som viktiga komplement för att minska omvärldsberoendet. Riksbanken uppmanar Getswish och dess ägare att verka för att Swish kopplas samman med liknande tjänster i andra länder, något som bedöms gynna både svenska konsumenter och företag. Centralbanken deltar också i projektet TIPS Cross Currency, som syftar till att möjliggöra omedelbara betalningar mellan svenska kronor, euro och danska kronor.

Digitalt utanförskap och kontanttillgång måste åtgärdas

Rapporten tar även upp inkludering på betalningsmarknaden. De som saknar betalkonto eller inte klarar av digitala tjänster har i dag svårt att klara grundläggande betalningar, som att betala räkningar.

Riksbanken kräver att bankerna alltid prövar riskreducerande åtgärder innan de nekar eller stänger ett betalkonto. Dessutom efterlyser centralbanken enhetliga alternativa betallösningar som kan erbjudas i hela landet, inte bara i enskilda kommuner eller via enstaka aktörer.

Kontanter lyfts fram som ett nödvändigt alternativ för personer som inte kan använda digitala betaltjänster. Tillgången till kontanttjänster behöver förbättras, enligt rapporten.

Betalningsrapporten 2026 skickar sammantaget en tydlig signal till banker och myndigheter: frivilliga åtgärder förväntas, men lagstiftning ligger på bordet om marknaden inte levererar.