Storbanker höjer bolåneräntor efter kriget i Mellanöstern

Kriget driver upp finansieringskostnaderna

Bakom räntehöjningarna ligger ett skifte på obligationsmarknaden. Räntorna som bankerna betalar när de finansierar sig via bostadsobligationer har stigit med cirka 0,5 procentenheter för vanliga löptider sedan krigsutbrottet, rapporterar TT.

– Det är vad man kan förvänta sig och det är rimligt, säger John Hassler, professor i makroekonomi vid Stockholms universitet.

Den svenska tioårsräntan handlades på måndagen till den högsta nivån sedan 2023, skriver Dagens Industri. Marknaden prisar nu in tre till fyra räntehöjningar av Riksbanken fram till slutet av 2027.

Stagflationsrisk oroar ekonomer

Kriget i Mellanöstern slår brett mot svensk ekonomi, enligt Lars Calmfors, professor emeritus vid Stockholms universitet. Högre oljepriser, stigande gaspriser och dyrare konstgödsel väntas på sikt driva upp livsmedelspriserna, men med viss eftersläpning.

– Det är högre oljepris, prisökningar på gas, på konstgödsel och då så småningom på livsmedel. Det kommer i så fall slå ganska brett i svensk ekonomi, men med viss eftersläpning, säger Calmfors.

Samtidigt dämpar kriget efterfrågan, vilket drar konjunkturen i motsatt riktning. Ställs Riksbanken inför stagflation, med ihållande hög inflation och svag tillväxt, antas banken prioritera inflationsmålet och höja styrräntan, även om det försämrar konjunkturen ytterligare.

Calmfors varnar också för den finanspolitiska inriktningen. Han ser veckans sänkning av drivmedelsskatten och elprisstödet som "illavarslande" och menar att en redan expansiv finanspolitik ökar sannolikheten för att Riksbanken tvingas höja räntan.

– Att göra en prognos på det är helt omöjligt. Trump kommer med nya signaler varje dag, eller flera gånger om dagen och så reagerar marknaden på det, säger Calmfors.

Experter råder hushåll att se över sin ekonomi

För bolånetagare är frågan om bunden eller rörlig ränta åter högaktuell. Hassler är tydlig i sin rådgivning: den som inte klarar en räntehöjning på 2 till 3 procentenheter bör binda lånet och se den fasta räntan som en försäkringspremie.

Calmfors är mer försiktig och säger att man bör binda om man är "väldigt rädd" för räntehöjningar.

Christina Sahlberg, sparekonom på Skandiabanken, råder bolånetagare att utgå från sin egen ekonomi snarare än att försöka förutspå ränterörelserna, enligt TT.

– Särskilt nu när geopolitiken påverkar förväntningarna från en vecka till en annan. Vi har sett hur snabbt marknaden svängt efter kriget i Iran, från att tidigare räkna med sänkningar till att nu prisa in nya höjningar, skriver hon i en kommentar till TT.

Skulle marknadsförväntningarna infrias och styrräntan höjas med 0,5 procentenheter till 2,25 procent, innebär det att räntekostnaden för ett lån på tre miljoner kronor ökar med 15 000 kronor per år. Riksbanken lämnar nästa räntebesked på torsdag, då ingen förändring väntas, men en höjning senare under 2026 är nu inräknad av marknaden.