Advokat kräver JO-granskning av polisens sexköpsmetod: "Förkastligt"

Vittnen pekar ut misstänkta från en enda bild

Metoden, som kallas enkelkonfrontation, går ut på att en kvinna som sålt sex visas en enskild bild på en misstänkt och ombeds bekräfta om hon känner igen personen. Polisen har använt tillvägagångssättet i hundratals utredningar, ofta långt efter det misstänkta brottet och ibland i en lång rad olika ärenden vid samma förhörstillfälle.

Det strider mot Polismyndighetens egen handledning om vittneskonfrontationer från 2024. Där slås det fast att "att genomföra en enkelkonfrontation baserad på ett (1) fotografi bör inte förekomma", och att vittnen vanligtvis ska se bilder på minst sex liknande personer.

– Det här är förkastligt. Om polisen ska använda sig av fotokonfrontationer så måste det gå rätt till, säger Henrik Olsson Lilja, försvarsadvokat.

Olsson Lilja, som bland annat företrätt den TV4-profil som nyligen ställdes inför rätta för sexköp, hänvisar till lärdomar från Palmemordet om hur fotokonfrontationer måste genomföras korrekt. Han anser att JO nu bör granska polisens arbetsmetoder.

Rättspsykolog varnar för felaktiga utpekanden

Pär Anders Granhag, professor i psykologi vid Göteborgs universitet och en av Sveriges mest erfarna experter inom rättspsykologi, ser två allvarliga problem med metoden. Han var också sakkunnig när Polismyndigheten tog fram sin handledning 2024.

Det första problemet är minnepsykologiskt. När lång tid gått och ett vittne förhörs om flera olika misstänkta vid samma tillfälle ökar risken markant för felaktiga igenkänningar.

– När det gått lång tid och det handlar om många olika misstänkta på samma gång så krävs ganska lite för att ett vittne ska minnas fel, säger Pär Anders Granhag.

Det andra problemet är social påverkan. En kvinna som är säker på de första utpekandena kan omedvetet fortsätta bekräfta även när hon är tveksam, eftersom hon uppfattar att polisen redan har starka bevis.

– Den typen av fotokonfrontationer är mycket suggestiva. De flesta utpekanden som görs i de här utredningarna är säkert korrekta. Men man måste inse faran att personer som är oskyldiga ändå blir utpekade. Det skulle vara väldigt allvarligt, säger Pär Anders Granhag.

Kammaråklagare Ellen Hansson försvarar metoden och uppger till DN att den inte är "särskilt problematisk" eftersom utpekandet inte utgör bärande bevisning i utredningarna. En tingsrättsdomare ställer sig däremot frågande till om män kan ha dömts på felaktiga grunder, enligt DN:s granskning.

Frågan om JO faktiskt inleder en granskning av Stockholmspolisens arbetsmetoder återstår att se, men trycket från både försvarsadvokater och rättspsykologisk expertis ökar efter DN:s avslöjanden.