Brandattentaten ökade med 75 procent förra året, enligt polisens kartläggning

Ersätter sprängningar när tillgången på vapen minskar

Ökningen hänger ihop med tillgången på sprängmedel och handgranater, enligt polisens egna analytiker. Fredric Jonsson, forensisk specialist vid NFC och NDC, förklarar sambandet.

– Vi vet att brandattentat och sprängningar delvis ersätter varandra, så när det är god tillgång på sprängmedel och handgranater då går brandattentaten ner, säger Jonsson till Ekot.

Brandattentaten räknas, liksom sprängningar, till det som polisen kallar strategiskt våld, det vill säga våld som används för att hota, skrämma eller hämnas. Trots att det strategiska våldet ökade under 2025 minskade samtidigt antalet dödsskjutningar.

Bilar och dörrar vanligaste målen

Attentaten riktas ofta mot ingångsdörrar till lägenheter, radhus, villor eller lokaler, ett mönster som liknar hur sprängningar används. Men brandattentat har ett tydligt inslag som saknas vid sprängningar.

– Att elda upp någons bil, det ser vi inte riktigt på samma sätt med sprängningar, säger Fredric Jonsson.

Fordon är alltså ett betydligt vanligare mål vid brandattentat, vilket gör dem till ett mer mångsidigt hot i den kriminella verktygslådan. Syftet är detsamma: att skrämmas eller hämnas, enligt Jonsson.

Flest attentat inträffade i storstadsregionerna, men polisregion Öst sticker ut, framför allt Norrköping, som pekas ut som särskilt drabbat utanför de tre storstäderna. Polisen har ännu inte offentliggjort några detaljerade uppgifter om hur stor andel av attentaten som lett till åtal eller fällande domar.