Havsörnen lämnar rödlistan för första gången, men älgen och sillen kliver in

Rödlistan uppdateras vart femte år och bygger på bedömningar av 23 103 arter av djur, växter, svampar och alger. Totalt rödlistas 5 217 arter, varav 2 373 räknas som hotade, vilket motsvarar 23 procent av alla bedömda arter, en ökning jämfört med 2020 års lista.

Havsörnens återkomst är ett naturvårdsunder

Havsörnen var nära utrotning på 1970-talet till följd av miljögifter. År 1973 kläcktes bara sex havsörnsungar längs hela den svenska ostkusten. I dag finns arten i hela landet med omkring 1 400 häckande par.

– Nu pratas det om flockar på över 30, jättestora tonårsgäng med havsörnar som drar omkring. Det såg jag inte komma för 50 år sedan, det är en fantastisk utveckling, säger Mikael Svensson, biolog på SLU Artdatabanken, till SVT Nyheter.

Utöver havsörnen lämnar även uttern, långbensgrodan och fisken asp rödlistan. Enligt Henrik Thurfjell, organismgruppsansvarig för däggdjur på SLU Artdatabanken, är uttrarns återhämtning ett resultat av åtgärder som inleddes redan på 1960- och 70-talen.

Havsörnens återkomst är dock inte enbart okomplicerad. Det ökade antalet örnar påverkar andra arter negativt, bland annat ejdern och skräntärnan.

– Vi är i en ny situation där det påverkar andra arter på ett sätt som vi inte riktigt kunde förutse. Det är en svår balans, säger Mikael Svensson.

Älg, sill och lax är nya på rödlistan

Flera arter som tidigare betraktats som livskraftiga eller självklara inslag i svensk natur och matkultur hamnar nu på listan. Älgen, igelkotten, sädesärlan och ladusvalan klassas alla som nära hotade, liksom sill, lax och öring.

– Flera uppskattade matfiskar blir nu rödlistade. Sill, lax och öring bedöms alla som nära hotad. Ålen är fortsatt akut hotad. Torsken, tidigare sårbar, bedöms nu i den högre kategorin starkt hotad, säger Ann-Britt Florin på SLU Aqua, ansvarig för rödlistning av fiskar.

Fiske, framför allt bottentrålning, pekas ut som en av de viktigaste orsakerna till att marina arter mår sämre. Igenväxning av öppna marker och skogsbruk är de dominerande hoten på land och påverkar vardera mer än 1 000 rödlistade arter.

Klimatförändringarna ökar också i betydelse. Värmeälskande arter expanderar medan arter anpassade till kallt klimat minskar, och fjällens arter drabbas särskilt hårt. Invasiva svampar, som de som orsakar almsjuka och askskottsjuka, förvärrar situationen ytterligare för en rad lavar, svampar och ryggradslösa djur.

Andelen rödlistade fågelarter uppgår till 45 procent, däggdjur till 35 procent och fiskar till 32 procent, tre grupper där dataunderlaget är särskilt välunderbyggt. SLU betonar att negativa trender kan vändas med rätt åtgärder, men att insatser måste sättas in innan arterna hunnit bli alltför sällsynta.