Läkarförbundet kräver regeringsåtgärder efter Ekots granskning av genvägsläkare

Saknar behörighet i kärnämnen

Ekots granskning av personer som fått svensk läkarlegitimation efter studier i EU-länder i Öst- och Centraleuropa under perioden 2020–2025 visar att de allra flesta inte skulle ha kommit in på en svensk läkarutbildning med sina högskoleprovresultat.

Bland dem med lägst poäng saknar en majoritet godkänt betyg i fysik, kemi, biologi och matematik, som alla är behörighetskrav för svensk läkarutbildning. Granskningen visar även att vissa har gått yrkesförberedande gymnasieprogram, bland annat hotell- och restaurangprogrammet och elprogrammet, innan de påbörjat sina medicinstudier utomlands.

Flera av de granskade läkarna har sedan anmälts till Inspektionen för vård och omsorg av sina arbetsgivare. Anmälningarna beskriver stora kunskapsluckor, oförmåga att ställa diagnoser och svårigheter att tolka provsvar, och arbetsgivarna bedömer att läkarna utgör en fara för patienterna.

– Vi tycker det är viktigt att en svensk läkarlegitimation ska vara kopplad till att man faktiskt har en kompetens. Vi har fått rapporter att man stöter på en del som tyvärr inte har den kompetensen som är rimlig att förvänta sig av en legitimerad läkare, säger Emelie Hultberg, ordförande i Sveriges Läkarförbunds utbildnings- och forskningsråd.

Problemet har varit känt sedan 2023

Problemen är inte nya. Aftonbladet uppmärksammade 2023 utbrett fusk och allvarliga brister vid läkarutbildningar i Lettland, Polen, Tjeckien och Litauen. Granskningen visade bland annat hur prov delades mellan studenter och att praktiken inte höll vad den lovade. Mer än var tredje läkare som förlorat sin legitimation på grund av grov oskicklighet var utbildad i Östeuropa, enligt Aftonbladets uppgifter.

Avslöjandet 2023 ledde till ministerkontakter mellan Sverige och flera berörda länder, men utan konkreta resultat. Sedan dess har regioner upprepade gånger uppmanat regeringen att agera, och Läkarförbundet lade förra året fram förslag på möjliga åtgärder, utan att något har hänt.

– Vi hade verkligen önskat att man från regeringens håll hade visat att det här var en viktig fråga, angelägen för alla som jobbar inom sjukvården men också för alla våra invånare och patienter, säger Emelie Hultberg.

Högskoleminister Lotta Edholms (L) statssekreterare Maria Nilsson säger till Ekot att uppgifterna är oroväckande.

– Det är klart att om man inte har grundläggande behörighet i de ämnen som är centrala för den utbildning man ska gå, så är det oroväckande, säger Maria Nilsson.

Hon konstaterar samtidigt att regeringen kan säkerställa kvaliteten på svenska lärosäten och den svenska antagningen, men att situationen i andra EU-länder ligger utanför regeringens direkta kontroll. Läkarförbundet väntar nu på att frågan ska prioriteras politiskt.