LRF varnar för 2–3 procent högre matpriser efter kostnadsökning på 2 miljarder

Hormuzsundet stryper tillgången på gödsel och energi

Blockaden av Hormuzsundet är kärnan i problemet. Enligt SVT Nyheter exporteras 25–30 procent av världens kvävegödsel i form av urea genom sundet, en transport som nu är helt stoppad.

– Tar vi bort gödseln så försvinner hälften av världens jordbruksproduktion, som är fundamentet för alla de råvaror som sen ska bli till olika slags livsmedel. Det här kommer påverka allt på ditt frukostbord: mjölken, havregrynen, brödet och skinkan på brödet, säger Patrik Myrelid, strategichef på Lantmännen.

Även fossilgas från Persiska viken, som är nödvändig för gödseltillverkning på andra håll i världen, har stoppats. Det har utlöst en gasprischock som gör jordbruk olönsamt i stora delar av Europa.

Carl Eckerdal, chefekonom på Livsmedelsföretagen, understryker att energipriserna slår hårt mot hela kedjan.

– Ingen annan extern störning slår hårdare än ökade energipriser som sen smittar av sig på dyrare transporter, dyrare förpackningsmaterial och dyrare energi i förädlingsledet. Det påverkar hela livsmedelskedjan, säger han till SVT Nyheter.

Varje miljard i kostnadsökning ger 1–1,5 procent dyrare mat

LRF:s förbundsordförande Palle Borgström beskriver ett lantbruk under hårt tryck. Sedan slutet av januari har kostnaderna stigit med 2 miljarder kronor, och jämfört med nivåerna före Ukrainakriget är kostnadsnivån nu 6 miljarder kronor högre, uppger LRF i ett pressmeddelande.

– Hushåll och bönder sitter i samma båt. När världen skakar stiger kostnaderna för att producera mat och det påverkar oss alla, säger Borgström.

Förbundets egna beräkningar visar att en kostnadsökning på 1 miljard kronor i lantbruket, efter procentuella påslag i förädlings- och handelsleden, kan motsvara 1–1,5 procent högre matpriser för konsumenten. Med en ökning på 2 miljarder innebär det en potentiell prisuppgång på 2–3 procent, utöver den inflation som redan finns i systemet.

Läget kompliceras ytterligare av att matmomsen sänks i april. Sänkningen är i grunden positiv för hushållen, men den förändrar inte kostnadsläget i produktionen och skapar ett tryck nedåt på priserna samtidigt som kostnaderna drivs uppåt.

– Det är en sak att sänka matmomsen. Men en fungerande marknad bygger på att priserna speglar kostnaderna. När kostnaderna ökar kraftigt måste priserna få följa med upp, annars riskerar vi att slå ut svensk produktion, säger Borgström.

LRF bedömer att jordbrukets samlade lönsamhet faller under 2026. Den av Jordbruksverket beräknade sektorinkomsten för 2025 på 16 miljarder kronor kan pressas med upp till en tredjedel. Lantmännens strategichef Patrik Myrelid pekar på en strukturell sårbarhet och efterlyser beredskapslager samt en inhemsk produktion av konstgödsel, något Sverige som ett av få länder i Europa saknar i dag.