Sömnforskare avlivar myter om sommartiden – hjärtinfarkterna ökar inte
Foto: AI-genererad illustration
Natten till söndag den 29 mars ställs klockorna fram en timme när Sverige byter till sommartid, och sömnforskaren John Axelsson vid Stockholms universitet slår nu hål på flera seglivade myter om vad omställningen gör med kroppen.
Hjärtinfarktsmyten motbevisad
Länge har det cirkulerat påståenden om att tidsomställningen till sommartid leder till fler hjärtinfarkter de första dagarna efteråt. Axelsson uppger till TT att en ny stor studie visar att det inte stämmer.
– Men nu kom det en stor studie som visade att det inte var sant, säger John Axelsson, sömnforskare vid Stockholms universitet.
En annan vanlig uppfattning är att det är svårt att "sova ikapp" den förlorade timmen. Även det avfärdar Axelsson som en sanning med modifikation.
– Inte alla, men nästan alla sover ikapp det snabbt. Vår sömn är så dynamisk och biologiskt stark att de flesta sover ikapp det på en natt, säger han.
Sommartiden har rötter i första världskriget
Traditionen med sommartid är äldre än många tror. Under första världskriget prövade flera länder systemet 1916 för att spara energi, men i Sverige stoppades försöket efter protester från bönder. Sedan 1980 är det däremot en årlig ritual: klockan 02.00 den sista söndagen i mars ställs klockan fram till 03.00, och i oktober ställs den tillbaka igen.
Syftet har främst varit lägre elförbrukning, men också fler ljusa sommarkvällar och säkrare kvällstrafik.
Bakgrunden till normaltiden är ännu äldre. Sverige införde den 1879, delvis drivet av järnvägarnas utbyggnad som krävde samordnade tider. Innan dess hade varje ort sin egen lokaltid baserad på när solen stod som högst, vilket innebar att det skilde nästan en halvtimme mellan Stockholm och Göteborg. Kompromissen landade på längdgraden mitt emellan, i linje med Örebro.
EU har ännu inte enats om att avskaffa omställningen
Frågan om att slopa de regelbundna tidsomställningarna har diskuterats länge inom EU. År 2018 presenterade EU-kommissionen ett direktivförslag om att avskaffa dem, vilket skulle ge varje medlemsland rätt att välja permanent sommar- eller normaltid inom unionens tre tidszoner. Ministerrådet har dock ännu inte kunnat enas, och omställningarna fortsätter tillsvidare som tidigare.
I natt sker bytet automatiskt i de flesta moderna urverk och telefoner, men den som har en tid att passa på söndagen morgon förlorar ändå en timmes sömn.
