Svensk mat räcker till 20 miljoner – trots att hälften importeras

Produktionen täcker energi- och proteinbehovet med råge

Rapporten "Räcker maten?", skriven av SLU-forskarna Rasmus Einarsson och Elin Röös, visar att den svenska jordbruksproduktionen under ett normalår motsvarar 150–200 procent av befolkningens energibehov och 200–250 procent av proteinbehovet. Under 2024 producerade svenska bönder 20 biljarder kalorier i form av livsmedelsgrödor som spannmål, raps, socker och grönsaker.

– Om man tänker sig som någon sorts extremt krisscenario där vi bara skulle äta det som produceras i Sverige skulle årsproduktionen av jordbruksvaror täcka energi- och proteinbehovet för ungefär 20 miljoner människor, säger Rasmus Einarsson, forskare vid SLU.

Vid ett importstopp skulle en svensk tallrik innehålla bröd, pasta och gröt av spannmål, kött, mjölk, rapsolja, potatis och ägg. Däremot skulle tillgången på frukt och grönt minska kraftigt, från rekommenderade 500 gram per person och dag till enbart 110 gram. Kaffe, vin, choklad och tropiska frukter skulle i stort sett försvinna.

– Det är spannmål i vissa former, sedan kött och mjölk, rapsolja och en del potatis. Ägg har vi också så att vi klarar oss, och socker, men det blir mindre frukt och grönt än vad vi äter i dag, säger Elin Röös, lektor och rapportförfattare vid SLU.

Debatten om importandelen är missvisande

Att Sverige importerar 40–50 procent av det som konsumeras lyfts ofta fram som ett tecken på sårbarhet. Rapporten ifrågasätter den slutsatsen.

En stor del av importen består av kaffe, kakao, vin, ris och vissa frukter och grönsaker, det vill säga varor som inte är avgörande för den grundläggande energi- och näringsförsörjningen. Sverige exporterar samtidigt betydande mängder jordbruksvaror, bland annat mjölkpulver.

– Andelen import i kosten säger väldigt lite om hur mycket energi och näring som faktiskt produceras i landet, säger Einarsson i rapporten.

Röös menar att ett ensidigt fokus på importandelen riskerar att snedvrida politiken.

– Budskapet blir fel, det kan ju också oroa människor i onödan om de tror att livsmedelsproduktionen i Sverige är låg. Och det kan också göra att man satsar på fel saker, säger hon till TT.

Andra sårbarheter kvarstår

Rapporten tonar inte ned alla risker. Forskarna pekar på att infrastruktur, energiförsörjning, lagerhållning och tillgång till insatsvaror som diesel, handelsgödsel och bekämpningsmedel kan vara avgörande i en krissituation, faktorer som inte fångas av produktionsstatistiken.

Rebecka Milestad, agronom och forskare vid Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI, har tidigare varnat för just det i Dagens industri: om tillgången till importerade insatsvaror stryps klarar sig inte det svenska jordbruket med nuvarande produktionsmetoder.

Rapporten lyfter också fram att frukt- och gröntproduktionen, trots kraftig ökning sedan 1990-talet, fortfarande är klart otillräcklig ur folkhälsosynpunkt vid ett längre importstopp. Klimatförändringar riskerar dessutom att öka osäkerheten i hela det europeiska livsmedelssystemet, enligt en rapport från EU:s klimatvetenskapliga råd ESABCC publicerad den 11 mars, vilket på sikt kan påverka även Sveriges möjligheter att importera det som saknas i inhemsk produktion.

Rapporten presenterades vid ett webbinarium den 17 mars och finns tillgänglig i sin helhet på Plates webbplats.