Jürgen Habermas är död – blev 96 år
Foto: AI-genererad illustration
Den tyske filosofen och sociologen Jürgen Habermas avled på lördagen i Starnberg, söder om München. Han var 96 år gammal och räknades som en av efterkrigstidens mest inflytelserika tänkare.
En filosof som formade tysk demokratidebatt
Habermas var mer än en akademiker. Han var en offentlig intellektuell som under decennier tog ställning i de stora frågorna, från Kosovokriget och EU:s framtid till hjärnforskning och religionskonflikter.
Dödsbudet kom från förlaget Suhrkamp, som hänvisade till familjen. Habermas föddes 1929 i Düsseldorf och byggde sin karriär i Frankfurt am Main, där han på 1950-talet började arbeta vid Institut für Sozialforschung under Theodor W. Adorno, en av Frankfurtskolans grundare.
Hans mest kända verk, "Theorie des kommunikativen Handelns" från 1981, lade grunden för hans teori om kommunikativt handlande, idén att rationell dialog är grunden för ett demokratiskt samhälle. Boken, liksom det tidigare verket "Erkenntnis und Interesse" från 1968, gav honom ett internationellt genombrott.
– För mig var demokrati trollordet, skriver Habermas i sin biografi från 2014.
Engagerade sig i tysk historiedebatt och Europa
Under den så kallade Historikerstreit på 1980-talet försvarade Habermas Tysklands ansvar för nazistregimens brott, och han argumenterade konsekvent för ett demokratiskt europeiskt projekt bortom nationalstaten.
Han slutade aldrig vara politiskt aktiv. Så sent som 2023 uttalade han sig om Rysslands krig mot Ukraina, enligt Bild:
– Ukraina får inte förlora kriget, sade Habermas.
Han undervisade vid Frankfurts universitet fram till sin emerituspension 1994, men fortsatte att skriva och debattera från sitt hem vid Starnbergersee. Kulturhistorikern Philipp Felsch besökte honom där i juni 2022 och beskriver i boken "Habermas und wir" hur den då 92-årige filosofen tog emot honom i en modernistisk bungalow, serverade marmorkladdkaka och bar nyköpta Reebok-skor.
Habermas var också en av undertecknarna bakom EU:s digitala rättighetsstadga, som publicerades i november 2016, vilket visade att hans engagemang sträckte sig långt utanför den traditionella filosofin.
Han efterlämnar ett intellektuellt arv som fortsätter att prägla samhällsvetenskaplig forskning, demokratiteori och offentlig debatt i hela världen.
