Andersson skeptisk till kärnvapensamtal med Frankrike: "Vi kan bomba Ryssland sönder och samman"
Foto: AI-genererad illustration
Socialdemokraternas partiledare Magdalena Andersson är kritisk till att Sverige tackat ja till att delta i kärnvapensamtal med Frankrike, och menar att det hade varit bättre att stå utanför, i alla fall i nuläget. Det rapporterar TV4 Nyheterna.
Regeringens beslut möter motstånd i riksdagen
Statsminister Ulf Kristersson meddelade den 2 mars att Sverige deltar i en fördjupad dialog om hur Frankrikes kärnvapen ska kunna bidra till en gemensam europeisk avskräckning. Totalt sju länder har tackat ja, bland annat Danmark, Tyskland, Polen, Nederländerna, Belgien och Grekland.
Kristerssons förhoppning om brett riksdagsstöd har dock kommit på skam. Andersson säger till TV4 Nyheterna att Socialdemokraterna ställt sig frågande till varför regeringen valt att delta.
– Med den information jag har så tror jag det hade varit bättre att inte vara med. I alla fall inte i det här läget när det är så få länder som är med. Men nu är vi ju med i samtalen, nu får vi se hur de utvecklar sig, säger Magdalena Andersson, partiledare för Socialdemokraterna.
Bakgrunden till det franska initiativet är den minskade tilliten till USA:s säkerhetsgarantier under Donald Trump, och behovet av en starkare europeisk kärnvapenavskräckning mot Ryssland. President Emmanuel Macron presenterade strategin i ett linjetal vid en marinbas söder om Brest, och meddelade samtidigt att Frankrike utökar sin kärnvapenarsenal och bygger en ny ubåt med kärnvapenkapacitet.
S ifrågasätter varför samtalen inte sker inom Nato
Andersson avfärdar argumentet att Europa saknar tillräcklig avskräckningsförmåga. Frankrike beräknas ha runt 300 kärnvapenstridsspetsar, och tillsammans med Storbritanniens arsenal menar hon att förmågan redan är tillräcklig.
– Även i dag har ju Europa kärnvapen så vi kan bomba Ryssland sönder och samman, säger Andersson.
Hennes huvudinvändning handlar om formatet. Hon ifrågasätter varför dialogen inte sker inom Natos befintliga strukturer, om Frankrike nu vill ställa sina kärnvapen till förfogande för fler länder.
– Om nu fransmännen vill ställa sina kärnvapen till förfogande för andra länder än bara Frankrike, varför sker det då inte inom ramen för Nato, säger Andersson.
Kristersson har framhållit att Frankrike fört förberedande samtal med USA och Natosystemet, och att Sveriges kärnvapendoktrin, som slogs fast vid Natomedlemskapet, inte ändras. Kärnvapen på svensk mark i fredstid är inte aktuellt, enligt statsministern.
En nordisk splittring är tydlig. Medan Sverige och Danmark tackat ja till samtalen har Finland och Norge ställt sig tveksamma, enligt uppgifter från Expressen. FOI-forskaren Karl Sörenson beskriver det franska initiativet som "ett historiskt steg" och bedömer att samarbetet på sikt kan leda till att franska kärnvapenbestyckade stridsflygplan tillfälligt placeras ut i samarbetsländerna vid ett hotscenariot, något Macron öppnat för.
Frankrike planerar att inrätta ett politiskt samarbetsforum där de deltagande länderna regelbundet ska diskutera avskräckningsstrategi. Länderna erbjuds också tillträde till franska strategiska anläggningar och möjlighet att delta i militärövningar kopplade till kärnvapenavskräckning.
