Fem skjutningar på fyra dagar väcker frågor om valet

Kvartalsrapporter har blivit ett makabert inslag

Strax innan mars månads slut fanns förhoppningar om ett historiskt lugnt kvartal. Med tio dagar kvar hade bara en dödsskjutning inträffat, skriver Fredrik Sjöshult i en krönika i Expressen.

– Det såg riktigt bra ut med tio dagar kvar av kvartalet: Endast en dödsskjutning men framför allt ett lågt antal skjutningar, skriver han.

Sedan brakade en ny våldsvåg loss med skjutningar i Örebro, Vårby, Solna, Tyresö och Malmö, fyra döda på fem dagar. Att kvartalsrapporter över dödsskjutningar överhuvudtaget existerar är i sig ett tecken på hur normaliserat våldet blivit, menar Sjöshult.

Det som oroar honom mest är sambandet mellan skjutningarna i Vårby och Malmö. En 15-årig flicka från Stockholmstrakten är gripen, misstänkt för båda morden. Enligt Sjöshult ska hon ha varit efterlyst direkt efter skjutningen i Vårby, men polisen misslyckades med att hitta henne, och hon tog tåget till Malmö där hon sedan greps i Rosengård tillsammans med en tonårspojke. SVT uppger att Foxtrot kan ligga bakom mordet i Malmö.

– Allt jag lärt mig om den här typen av brottslighet, av polisen beskriven som "crime as a service", talar för att flickan har fjärrstyrts av någon som tyckt sig ha motiv att slå till i Vårby och Rosengård, skriver Sjöshult.

Kan våldet avgöra valet?

Kolumnisten Oisín Cantwell i Aftonbladet riktar blicken mot september. Fem skjutningar på fyra dagar räcker för att återuppväcka en fråga som kan bli avgörande i valrörelsen, skriver han.

Cantwell befann sig på plats i Tyresö efter att en ung man sköts på en buss utanför gymnasiet, med 19 vittnen ombord. Läraren Malin Tjernvall berättar för honom hur hon låste in eleverna när en kollega kom in och skrek att det sköts utanför.

– De var chockade, men samlade, säger Tjernvall.

Mannen som sköts på bussen avled senare under dagen.

Cantwell konstaterar att brott och straff är ett av väljarnas viktigaste politikområden, och att Tidöpartierna delvis vann valet 2022 på löften om att krossa gängen. Statsminister Ulf Kristersson har rätt i att det dödliga våldet halverats de senaste åren, skriver Cantwell, men bakslag var att vänta, möjligen för att vinterns kyla har släppt, för att dömda kriminella frigivits eller för att strider om makt uppstått i tomrummet efter att ledare låsts in.

Högern har ett större förtroende i frågor om brott och straff, men väljarna kan också straffa regeringen för ett upplevt misslyckande och rösta på vänstern om våldet fortsätter. Valet är sex månader bort och just denna våldsvåg lär vara bortglömd när rösterna läggs, bedömer Cantwell, men frågan kvarstår: vad händer om ett uppmärksammat dåd inträffar mitt i valrörelsen?