Högerblockets framtid osäker trots L-SD-uppgörelse inför valet
Foto: Freepik
Liberalernas och Sverigedemokraternas uppgörelse om ett framtida regeringssamarbete binder inte övriga borgerliga partier till något, konstaterar flera politiska kommentatorer inför höstens riksdagsval.
Avtalet ses som taktik snarare än substans
Uppgörelsen mellan L-ledaren Simona Mohamsson och SD:s Jimmie Åkesson väckte stor uppmärksamhet, men dess praktiska betydelse ifrågasätts nu brett. DN:s politiske kommentator Tomas Ramberg skriver att avtalets värde inte ligger i innehållet utan i det politiska spelet.
– Åkesson får godkänt för att sitta i regering och Mohamsson välter undan ett hinder för att få moderata stödröster, skriver Ramberg i Dagens Nyheter.
KD-ledaren Ebba Busch välkomnade i Ekots lördagsintervju att L:s tidigare röda linjer mot SD nu är borta, men vägrade själv svara på om hon är beredd att ge SD ministerposter i ett förnyat Tidösamarbete. Ekots politiske kommentator Helena Gissén tolkar det som förhandlingstaktik.
– De flesta tar för givet att KD accepterar SD i regering, säger Helena Gissén, politisk kommentator på Ekot.
Gissén bedömer att Busch tjänar på att hålla sina kort nära kroppen, särskilt eftersom KD redan tidigare mjukat upp sin hållning gentemot SD.
Anderssons försprång mot Kristersson krymper
Parallellt med osäkerheten på högersidan visar ny opinionsdata ett orostecken för Socialdemokraterna. Magdalena Anderssons försprång i väljarförtroende har krympt till bara fyra procentenheter före statsminister Ulf Kristersson, enligt siffror som SVT:s politiske kommentator Elisabeth Marmorstein analyserar.
Tappet är brett. Hos Vänsterpartiets väljare uppger 50 procent att de har förtroende för Andersson, mot 80 procent vid samma tidpunkt 2022. Samtidigt har Kristerssons förtroende ökat tydligast bland SD:s väljare, från 47 procent i mars 2022 till 67 procent nu.
Socialdemokraternas strategi inför höstens val liknar den från 2022, då partiledaren gjordes till valets huvudnummer framför konkreta sakpolitiska löften. Den strategin slutade med valförlust och partiets näst sämsta resultat i modern tid.
– Det ser ut att bli en jämnare statsministerfajt den här gången, säger Elisabeth Marmorstein, politisk kommentator på SVT.
Centerpartiet dras in i liberalt uppbrott
En annan rörelse i det politiska landskapet är de liberala partibyten som följt i spåren av L:s uppgörelse med SD. Birgitta Ohlsson, tidigare minister för Liberalerna, kandiderar nu för Centerpartiet, och fler liberalpartister sägs vara på väg att göra samma resa.
Expressens krönikör Viktor Barth-Kron varnar för att Centerpartiet riskerar att folkpartifieras inifrån och på sikt förlora sin egen identitet. Han ser ett historiskt mönster, där liberala rörelser splittrats och återförenats längs ideologiska skiljelinjer, och menar att ett framtida samgående mellan C och resterande liberaler inte är otänkbart om SD:s roll i politiken minskar.
Vänstersidan leder fortfarande i de samlade opinionsmätningarna, men med ett krympande förtroendegap mellan statsministerkandinaterna ser höstens val ut att bli betydligt jämnare än 2022.