Klimatpolitiska rådet: Nästa regering ärver en klimatskuld och ett olösligt bränsledilemma

Rådet sätter press på hela oppositionen

Klimatpolitiska rådet slår fast att Tidöpartiernas politik har varit otillräcklig och lämnar en klimatskuld till nästa regering. Utsläppen har stigit i stället för att sjunka, och EU:s klimatkrav, med mångmiljardböter om de missas, hägrar alltmer avlägsna.

Rådet presenterar tio konkreta rekommendationer till nästa regering, bland annat att lägga fram en klimathandlingsplan senast i samband med budgetpropositionen hösten 2027, verka för att EU:s 55-procentspaket genomförs till 2030 och integrera klimatomställningen i upprustningen av totalförsvaret.

Kärnan i problemet är reduktionsplikten. Svante Mandell, som leder regeringens styrmedelsutredning och presenterar sina slutsatser i maj, har i en intervju med Sveriges Radio antytt samma slutsats som rådet: Sverige behöver tanka mindre fossila bränslen, vilket i praktiken kräver en höjd reduktionsplikt. Regeringen sänkte den till 6 procent, tvingades sedan höja den till 10 procent den 1 juli, men inte heller den nivån räcker enligt rådet.

Socialdemokraterna bäddar redan för missade mål

SVT:s politikreporter Julia Lindvall beskriver situationen som en intern strid som väntar om oppositionen vinner valet. Miljöpartiet säger sig vara redo att acceptera högre bränslepriser, men för Socialdemokraterna är läget betydligt svårare.

– Socialdemokraterna bäddar redan nu för att vissa klimatmål kan komma att missas, även med Magdalena Andersson som statsminister, säger Lindvall i SVT.

Enligt DN:s politiske kommentator Peter Alestig är det troligen bara Miljöpartiet som vågar gå till val på höjda bränslepriser. Han pekar på en ryckighet i politiken som Klimatpolitiska rådet lyfter som en av sina tydligaste kritikpunkter, inte bara kring reduktionsplikten utan också kring klimatmål, vindkraft, kärnkraft och gröna kreditgarantier.

Bilden att klimatfrågan tappat väljarintresse stämmer inte. Enligt Novus senaste mätning är klimat en av väljarnas viktigaste frågor inför valet.

Irankriget kan förändra den politiska kalkylen

Peter Alestig lyfter en faktor som kan förändra förutsättningarna: Irankriget har blottat EU:s sårbarhet genom det stora beroendet av olje- och gasimport från diktaturer. Utfasningen av fossila bränslen seglar upp som en säkerhetspolitisk fråga snarare än en renodlad miljöfråga.

– Kanske tycker väljarna att det är värt några kronor extra per liter att inte vara i Irans och Rysslands händer, skriver Alestig i Dagens Nyheter.

Stora EU-länder, bland annat Frankrike, Tyskland och Italien, svarar på Irankrigets chockvågor med att vilja bromsa klimatomställningen och luckra upp EU:s handel med utsläppsrätter, vilket skapar ytterligare motvind. Hur nästa svenska regering väljer att hantera den kombinationen av inhemsk opinion, EU-krav och geopolitisk press avgörs i höstens val.