Lagrådet sågar förslag om fängelse för 13-åringar, varnar för ökad ungdomsbrottslighet

Förslaget uppfyller inte grundlagens krav

Lagrådet, vars uppgift är att granska regeringens lagförslag, publicerade sitt yttrande den 12 mars. Kritiken är på flera punkter.

– Beredningen av förslaget uppfyller inte grundlagens beredningskrav, skriver Lagrådet i yttrandet.

Utöver det formella felet menar Lagrådet att förslaget inte uppnår sitt eget syfte, att trycka ned ungdomsbrottsligheten. Tvärtom varnar rådet för att en sänkt straffbarhetsålder kan öka ungdomsbrottsligheten och driva ned den till att begås av ännu yngre barn.

– Att en sänkning av straffbarhetsåldern kan antas öka ungdomsbrottsligheten och trycka ned den till att begås av ännu yngre barn talar i stället för att förslaget motverkar sina syften, skriver Lagrådet.

Strider mot barnkonventionen

Lagrådet bedömer att förslaget inte heller är förenligt med FN:s barnkonvention, som kräver att frihetsberövande av barn används enbart som sista utväg och under kortast möjliga tid.

– Förslaget kan inte anses förenligt med barnkonventionens krav på att frihetsberövande av barn endast får användas som en sista utväg och för kortast lämpliga tid, att barn har rätt till en barnanpassad kriminalvård och att den ska tillgodose barnets rätt till utbildning, skriver Lagrådet.

Rådet pekar också på risk för felaktiga frihetsberövanden av barn.

Regeringen lade fram lagrådsremissen den 26 januari i år, trots hård remisskritik. Förslaget innebär att straffbarhetsåldern under en femårsperiod sänks till 13 år för brott med minst fyra års fängelse i straffskalan, bland annat mord, grov våldtäkt, människorov och grovt vapenbrott. Justitieminister Gunnar Strömmer har motiverat förslaget med att allt fler unga som begår brott har koppling till kriminella nätverk och att misstänkta i samband med dödliga skjutningar blivit yngre.

Förslaget är politiskt delande. Enligt en mätning från Verian, genomförd i slutet av januari med drygt 1 000 respondenter, är 42 procent av befolkningen positiva och 41 procent negativa. Bland Tidöpartiernas väljare är 75 procent positiva, medan 85 procent av oppositionsväljarna är negativa. Bland Sverigedemokraternas väljare är stödet 88 procent, och bland Vänsterpartiets väljare är motståndet nära 90 procent. Det finns även en tydlig könsskillnad: 52 procent av männen är positiva jämfört med 32 procent av kvinnorna, rapporterar SVT Nyheter.

Chefen för Kumlafängelset, Jacques Mwepu, har offentligt sagt att han inte anser att barn ska sitta i fängelse, trots att det nu är hans uppdrag att driva anstaltens barnavdelning, skriver Dagens Nyheter.

Det är ännu oklart hur regeringen avser att hantera Lagrådets avstyrkning.