Regeringen ger 460 000 kronor till förstudie om antisemitiska hatbrott

Satsningen är en del av regeringens strategi för att stärka judiskt liv och motverka antisemitism i Sverige, uppger regeringen i ett pressmeddelande. Bakgrunden är en kraftig ökning av anmälda hatbrott, en trend som bekräftas av Brottsförebyggande rådet (Brå).

Hatbrotten har ökat med 95 procent på två år

Antalet polisanmälningar om hatbrott med antisemitiska motiv ökade med 95 procent mellan 2022 och 2024, visar en rapport från Brå. Antisemitiska hatbrott är därmed det vanligaste motivet bland hatbrott riktade mot religiösa grupper.

Sverige sticker också ut i ett europeiskt perspektiv. I den senaste Eurobarometern om antisemitism ansåg 73 procent av svenska respondenter att antisemitism är ett problem, vilket placerar Sverige på andra plats i EU.

– Vi behöver ta krafttag i det brottsförebyggande arbetet och vi behöver även se till att fler antisemitiska hatbrott anmäls, utreds och lagförs. Om en organisation i det civila samhället löpande kan ta fram statistik och fördjupad kunskap om antisemitiska incidenter som kan komplettera den befintliga hatbrottsstatistiken, så kan vi arbeta mer målinriktat och samordnat för att motverka antisemitism, säger Nina Larsson (L), jämställdhetsminister med ansvar för arbetet mot rasism och antisemitism.

Förstudien ska kartlägga hur en rapporteringsfunktion kan organiseras

Judiska Centralrådet ska med stödet undersöka vad som krävs för att inrätta en funktion där antisemitiska incidenter, bland annat hatbrott, hot och trakasserier, kan rapporteras in. Förstudien ska också visa hur verksamheten kan organiseras och hur samarbete med relevanta myndigheter kan se ut.

Liknande funktioner finns redan i andra länder, bland annat i Danmark. Målet är att komplettera den befintliga hatbrottsstatistiken med fördjupad kunskap som ger bättre underlag för riktade åtgärder.

– Många svenska judar beskriver antisemitismen som det enskilt största hindret för att fullt ut kunna leva ett judiskt liv i Sverige. Att förebygga och motverka antisemitism är en prioriterad fråga för regeringen, säger kulturminister Parisa Liljestrand.

Terrorforskaren Magnus Ranstorp vid Försvarshögskolan har tidigare efterlyst bredare insatser mot antisemitism i Sverige och menar att problemet behöver mötas på flera fronter samtidigt.

– Det måste tryckas tillbaka på alla fronter. Det räcker inte bara med lite utbildning etcetera, utan här måste vi stå upp för den här minoriteten som är extremt utsatta, säger Ranstorp till SVT.

Förstudien redovisas till Arbetsmarknadsdepartementet senast den 1 augusti 2026, varefter regeringen tar ställning till nästa steg.