Regeringen och SD blockerar KU-förhör med Kristersson om bistånd och Lantmäteriet
Foto: AI-genererad illustration
Regeringspartierna och Sverigedemokraterna nekar oppositionen att förhöra statsminister Ulf Kristersson i konstitutionsutskottet om två uppmärksammade ärenden, rapporterar TT. Det är första gången partierna inte lyckas komma överens om vilka som ska kallas till förhör.
KU:s granskningsmakt sätts ur spel
Konflikten gäller två specifika ärenden där den samlade oppositionen ville att Kristersson skulle svara på frågor. Det första rör regeringens hantering av biståndspengar till den somaliske premiärministerns kansli. Det andra handlar om uppmärksammade säkerhetsbrister hos Lantmäteriet.
Regeringspartierna och SD röstade ned båda förslagen, trots att det normalt är praxis att partierna kompromissar om vilka ministrar och tjänstemän som kallas. Hittills har de alltid till slut blivit överens, men inte nu.
– KU:s möjligheter att granska makten sätts ur spel, säger Jennie Nilsson (S), ordförande för konstitutionsutskottet.
– Är det så att det är den som har regeringsmakten som ska bestämma vem som ska frågas ut? undrar hon.
Nilsson uppger att regeringspartierna och SD valde att köra över oppositionen och uttrycker oro för KU:s framtid som oberoende granskare av regeringen.
Moderaterna: Statsministern kallas när det är relevant
KU:s vice ordförande Mats Green (M) avfärdar kritiken och menar att Jennie Nilsson politiserar utskottets granskning.
– Statsministern kallas när det är relevant, säger han.
På frågan om det är rimligt att regeringspartierna och stödpartiet ensamt avgör vilka i regeringen som ska frågas ut och om vad svarar Green att det alltid är en diskussion om när det är relevant.
Partierna är däremot överens om att Kristersson ska kallas i vissa andra ärenden. Det är alltså specifikt frågorna om biståndspengar till Somalia och säkerhetsbristerna på Lantmäteriet som blockerats.
Konstitutionsutskottet har enligt riksdagen.se till uppgift att granska att regeringen och ministrarna följer grundlagar och övriga regler för regeringsarbetet. Varje riksdagsår avslutas med en granskningsrapport där kritik kan utdelas mot regeringen eller enskilda statsråd, bland annat utifrån de anmälningar som lämnats in mot dem.
Frågan om vem som i praktiken kontrollerar KU:s granskningsagenda väntas bli en central konfliktpunkt under det fortsatta riksdagsåret.
