Regeringen utreder om värnpliktiga ska kunna skickas på Natouppdrag i fredstid

Baltikum och Finland pekas ut som möjliga uppdragsområden

Sedan Sverige gick med i Nato har frågan om vad medlemskapet innebär för landets värnpliktiga varit olöst. Bakgrunden till utredningen är att försvaret av Sverige i ökad utsträckning väntas bedrivas genom operationer i andra Natoländer, bland annat Finland och Baltikum.

– Utredningen ska titta på om det finns skäl att anpassa värnpliktssystemet till att vi numera är Natoallierade, säger försvarsminister Pål Jonson (M).

Konkret kan det handla om att bemanna Sveriges truppnärvaro i länder som Lettland, där en multinationell styrka i dag finns för att avskräcka Ryssland från militärt angrepp. Grundinställningen är att klara bemanningen med anställd personal, men om det inte räcker kan även färdigutbildade värnpliktiga komma att användas. Enligt Jonson kan det i slutändan röra sig om ett mindre antal personer per år.

Ny tjänstgöringstyp kan bli aktuell

Utredningen ska analysera behovet av svenska värnpliktiga i hela konfliktskalan, från fredstida övningar till höjd beredskap. Enligt direktiven ska den se över de rättsliga förutsättningarna för att använda både personer under grundutbildning och färdiga värnpliktiga i Natos samlade avskräckning och försvar.

Det är redan fastslaget att färdigutbildade värnpliktiga med krigsplacering kan skickas utomlands vid krig eller höjd beredskap. Det som nu utreds är om lagstiftningen behöver ändras för att även omfatta fredstida Natotjänstgöring, och om en helt ny tjänstgöringstyp behöver införas.

Försvarsministern betonar att det inte är aktuellt att skicka personer som fortfarande genomgår grundutbildning till stridsområden.

– Under grundutbildning kommer man inte att skickas till utländska konflikthärdar för krigstjänstgöring, säger Pål Jonson.

En referensgrupp med företrädare för samtliga riksdagspartier knyts till utredningen. Jonson motiverar det breda uppdraget med behovet av politisk samsyn inför eventuella lagändringar.

– Om vi ska ändra värnpliktslagstiftningen är det viktigt att vi har en bred politisk samsyn, säger han.