Regeringen vill halvera kvinnomorden på fem år med övervakning av "högriskmän"

Rådet för kvinnofrid följer gängmodellen

Det nyinrättade Rådet för kvinnofrid, som leds av statsminister Ulf Kristersson, ska samordna arbetet mot dödligt våld mot kvinnor. Rådet samlar statsministern, fyra ministrar och generaldirektörer från bland annat Brå, Kriminalvården och Socialstyrelsen, och är modellerat efter det samarbete som enligt regeringen bidrog till att minska det dödliga gängvåldet med 50 procent sedan 2022.

– Lovar man det och det inte sker några förändringar så ger man bara människor mer besvikelse. Men med tanke på det arbete vi gjort mot den organiserade brottsligheten, där vi fått ner det dödliga gängvåldet med 50 procent sedan 2022, så borde vi kunna åstadkomma det även med det dödliga våldet mot kvinnor, säger Ulf Kristersson till Aftonbladet.

Rådet inrättades delvis som en reaktion på julhelgens två uppmärksammade fall: mordet på en kvinna i Boden och mordet på My i Rönninge. Arbetet vägleds av en nollvision för dödligt våld mot kvinnor, men det omedelbara målet är en halvering på fem år.

– Det är kaxigt, absolut. Men fullt möjligt, säger Kristersson.

Avlyssning av utpekade individer väcker frågor

Bland de föreslagna åtgärderna finns riktad övervakning och avlyssning av män som bedöms utgöra en konkret risk, så kallade högriskmän. Metoden liknar den som använts mot gängkriminella och är kontroversiell eftersom den innebär att individer pekas ut innan brott begåtts.

– Det här är riktade insatser och det har alltid varit kontroversiellt. Vi pekar ut individer som har högre risk att begå brott än andra. Men vi anser att det behövs, säger Kristersson till Aftonbladet.

Utöver övervakning träder en ny tidsobestämd frihetsberövande påföljd, säkerhetsförvaring, i kraft under våren. Den riktar sig mot våldsamma män med hög återfallsrisk, särskilt vid våld mot närstående. Sedan en ny kontaktförbudslag trädde i kraft förra året har antalet beviljade kontaktförbud ökat med 50 procent, enligt uppgifter från Aftonbladet.

Polisbrister har kostat kvinnoliv

Parallellt med de nya åtgärderna visar en rapport från polisens operation Beta, som granskat 17 fall av kvinnomord under 2023 och 2024, på allvarliga brister i polisens arbete. I ett par av fallen konstateras att kvinnorna hade kunnat räddas om polisen inte hade brustit. I tre fall upprättades inte ens en anmälan trots kännedom om pågående våld.

– Brott som begås mot kvinnor och barn har den lägsta statusen inom polismyndigheten och det är helt oacceptabelt, säger Olga Persson, ordförande för riksförbundet Unizon, som organiserar 140 kvinnojourer runt om i Sverige.

Polisen har presenterat en åtgärdsplan efter rapporten, men Persson påpekar att liknande löften om förändring gavs redan 2019 inom ramen för satsningen Initiativ Gryning, utan att bristerna åtgärdats. Rådet för kvinnofrid ska enligt regeringen möjliggöra snabbare lagändringar och tätare samverkan mellan myndigheter, något Kristersson beskriver som att hastigheten i sig är en del av kvaliteten.