Riksdagen röstar ja till tidsobestämt straff från 15 april

Farliga brottslingar kan låsas in på obestämd tid

Säkerhetsförvaring träder i kraft den 15 april och innebär att domstolar kan döma ut fängelse utan ett fastställt slutdatum. Straffet riktar sig mot personer som bedöms ha hög risk för återfall i allvarliga vålds- eller sexualbrott.

Tidöpartierna har aktivt påskyndat ikraftträdandet, rapporterar TT. Enligt den ursprungliga utredningen var lagen tänkt att börja gälla i januari 2028, nästan två år senare.

Justitieminister Gunnar Strömmer (M) välkomnar beslutet och kommenterar det politiska motståndet:

– Straffet kunde ha varit på plats redan förra mandatperioden, men då sa S tvärt nej. Jag är glad att vi i dag fått brett stöd för ett livsviktigt förslag, säger han till TT.

Kritik från domstolshåll om rättssäkerheten

Beslutet möts inte av enbart jubel. Lagmannen Göran Lundahl vid Stockholms tingsrätt, Sveriges största, är en av kritikerna. Han beskriver påföljden som djupt problematisk i sin konstruktion.

– Det här är en väldigt allvarlig påföljd, en påföljd där man i princip säger: "Nu låser vi in dig, och så får vi se", säger han till Svenska Dagbladet.

Lundahl lyfter också en bredare oro. Regeringen har parallellt föreslagit skärpningar av flera andra straff, vilket enligt lagmannen riskerar att fler personer hamnar i kategorin som kan komma i fråga för säkerhetsförvaring.

– Det är svårt att överblicka konsekvenserna, säger Göran Lundahl.

Han understryker att domstolarna är lojala mot lagstiftningen, men att lojalitet inte är detsamma som tystnad. Kritiken från rättsväsendet handlar framför allt om bristande rättssäkerhet när ett straff saknar ett definierat slutdatum.

Med ikraftträdandet drygt tre veckor bort väntar nu de svenska domstolarna på att bli de första att tillämpa den nya påföljden i praktiken.