Riksdagen stoppar "busröstning" inför höstens talmansval

Kaos efter valet 2022 utlöste regelöversyn

Det var talmansomröstningen hösten 2022 som satte fart på diskussionen. Flera riksdagsledamöter valde att lägga sina röster på kandidater som inte var nominerade, ett fenomen som snabbt döptes till "busröstning". Det krävdes hela tre omgångar för att välja den tredje vice talmannen, och Centerpartiets ekonomiskpolitiske talesperson Martin Ådahl fick över tio röster, trots att han inte kandiderade.

Riksdagens talman Andreas Norlén reagerade starkt på det inträffade.

– Det framstod väl nästan som ett bus-streck i sammanhanget och då är frågan: Ska reglerna verkligen ge utrymme för bus-streck i en seriös parlamentarisk process för att välja riksdagens främsta företrädare, sade Norlén till Sveriges Radio efter omröstningen.

Riksdagsstyrelsen, med ledamöter från samtliga riksdagspartier, inledde därefter en utredning för att se över reglerna.

Nya regler ska gälla från 1 september

Riksdagsstyrelsen väntas alltså nu gå hela vägen och göra en framställning till riksdagen om att ändra riksdagsordningen. Beslutet väntas i slutet av mars, rapporterar Ekot. De nya reglerna ska vara på plats senast den 1 september, i god tid före höstens talmansval efter riksdagsvalet 2026.

Förändringen innebär att ledamöterna bara kan rösta på kandidater som formellt nominerats till talmansposten. Möjligheten att skriva in valfritt namn på röstsedeln försvinner därmed.

Syftet är att talmansomröstningen ska kunna genomföras utan de störningar och förseningar som präglade processen 2022, och ge riksdagen ett smidigare sätt att utse sina främsta företrädare.