Tidigare M-strateg tveksam till stödröster på L: "Vågar inte"

L måste klara sig på egen hand först

Överenskommelsen mellan Liberalerna och Sverigedemokraterna, det så kallade Sverigelöftet, syftar bland annat till att signalera till borgerliga väljare att det är tryggt att rösta på L utan att riskera en icke-Kristersson-ledd regering. Men Per Rosencrantz, som var kommunikationschef och valanalytiker för Moderaterna, är skeptisk till om signalen räcker.

– Man måste visa med egen kraft att man kan ta sig upp till tre procent ungefär. Annars tror jag inte att man vågar stödrösta på dem, säger han till Expressen.

Rosencrantz välkomnar L-beslutet men tror att det kommer för sent. Partiet behöver enligt honom först bygga upp ett eget stöd innan stödröstande moderater och allmänborgerliga väljare känner sig trygga med att lägga sin röst där.

Inget hot mot M trots potentiella stödröster

Rosencrantz ser ändå inte ett ökat stödröstande på Liberalerna som ett direkt hot mot Moderaterna. Han pekar på att valrörelser historiskt sett kan förändra opinionssiffrorna snabbt och i flera riktningar samtidigt.

– Det som hände i förra valet var att både Moderaterna, Liberalerna och Sverigedemokraterna ökade i valrörelsen, säger han.

I riksdagsvalet 2022 fick Liberalerna drygt 4,6 procent av rösterna, en del av dem bedöms ha kommit från stödröstande moderater. Det kan ha kostat Ulf Kristersson platsen som andra största parti. Trots det menar Rosencrantz att det stora antalet osäkra väljare som bestämmer sig sent gör att utgången fortfarande är öppen.

Hemliga möten och internt uppror

Bakgrunden till Liberalernas svängning är hemliga förhandlingar som enligt SVT Nyheter inleddes den 12 februari, när Simona Mohamsson kontaktade Jimmie Åkesson och frågade om han var beredd att göra upp om regeringsfrågan. Den lilla grupp som tog fram Sverigelöftet bestod av gymnasieminister Lotta Edholm, sverigedemokraten Henrik Vinge och Mohamssons statssekreterare Adam Alfredsson. Varken Moderaterna eller Kristdemokraterna var inblandade.

Övriga i Liberalernas partiledning informerades först på torsdagen, samma dag som medierna rapporterade om den förestående svängningen.

– Ganska snabbt upplever jag att vi kom överens, säger Jimmie Åkesson om förhandlingarna.

Beskedet har utlöst ett internt uppror inom partiet. Enligt Dagens Nyheter mobiliserar nu en nej-sida för att hitta en motkandidat till Mohamsson, och framför allt ett namn ska diskuteras internt. Den 22 mars håller Liberalerna ett extra landsmöte med val av partiledare som enda punkt på dagordningen.