Utländska månggiften förbjuds i Sverige, cirka 50 befintliga äktenskap blir ogiltiga

Befintliga månggiften blir ogiltiga

Förbudet mot att erkänna utländska äktenskap av dessa typer har hittills haft en ventil som möjliggjort undantag, men regeringen vill nu stänga den helt. Cirka 50 månggiften som redan finns i Sverige kommer att bli ogiltiga till följd av lagändringen, uppger justitieminister Gunnar Strömmer (M) vid pressträffen i Rosenbad.

Regeringen har sedan tidigare även föreslagit ett förbud mot kusinäktenskap i Sverige, som väntas träda i kraft den 1 juli 2026. Förslagen i den nya propositionen föreslås träda i kraft den 2 juli 2026.

Polisen får avlyssna vid hedersbrott

Utöver erkännandeförbudet innehåller propositionen flera andra åtgärder. Straffskalorna för äktenskapstvång och barnäktenskapsbrott skärps, och polisen ges rätt att använda hemliga tvångsmedel, bland annat hemlig avlyssning, vid utredningar om dessa brott.

Avlyssningen ska kunna riktas mot den som är skäligen misstänkt, men också användas för att identifiera vem som kan misstänkas. Syftet är att fånga upp påtryckningar, kartlägga roller och få information om planerade vigslar.

– Hedersrelaterade brott är svåra att utreda och bevisa eftersom de ofta sker i en familj, klan eller släkt där det råder tystnadskultur i förhållande till myndigheter, säger Jessica Stegrud (SD), socialpolitisk talesperson.

Gunnar Strömmer beskriver avlyssningsmöjligheten som ett "oerhört effektivt verktyg" och menar att det kommer spela en stor roll i praktiken. Lagändringarna anpassar också den straffrättsliga regleringen så att fler situationer täcks, till exempel fall där en förälder vilseleder eller ger sitt medgivande till att ett barn förs utomlands för att giftas bort.

Barnombudsmannen: samhället sviker barnen

Lagskärpningarna presenteras samtidigt som Barnombudsmannen publicerar sin årsrapport för 2026, som målar upp en dyster bild av hur samhället hanterar barn som växer upp med hedersvåld. Rapporten bygger på 19 djupintervjuer med flickor och pojkar med egna erfarenheter av hedersrelaterat våld och förtryck.

– Man upplever att man inte ser deras utsatthet, att man inte frågar. De behöver bevisa så mycket innan vi tror dem, berättar barnen genomgående, säger barnombudsman Juno Blom.

Barn vittnar om vuxna i socialtjänsten som väljer att tro på föräldrarna i stället för barnet, och om myndigheter som återberättar vad de fått höra, vilket förvärrar situationen i hemmet. Juno Blom pekar på att problemet inte är avsaknad av lagar utan bristande tillämpning.

– Dagens Sverige är inte ett laglöst land, utan snarare ett passivt land som inte väljer att omsätta lagar.

Barnombudsmannen föreslår bland annat en nationell modell för hälsosamtal i förskola och skola, ett nationellt frånvaroregister för att upptäcka barn som riskerar att föras utomlands, samt förstärkt ansvar för personal som upprätthåller hedersnormer.