Vänsterpartiet kräver ministerposter, men hundraårig misstro blockerar vägen till S-samarbete
Foto: Freepik
Inför höstens val ställer Vänsterpartiet krav på ministerposter för att släppa fram en socialdemokratisk regering, men en djupt rotad historisk misstro riskerar att göra samarbetet omöjligt.
"Bullshit" och gamla kommunistspöken
Ida Gabrielsson, Vänsterpartiets andranamn efter Nooshi Dadgostar, ser ingen saklig grund för att Socialdemokraterna skulle välja bort V som regeringspartner.
– Jag har svårt att begripa varför de skulle vilja genomföra sin politik med någon annan än oss, säger hon till Fokus.
När S-företrädare offentligt ifrågasätter Vänsterpartiets demokratiska reflexer, ett påstående som lyftes i SVT:s Agenda i mitten av februari, svarar Gabrielsson med att det är ett "fulspel som inte gynnar demokratin" och kallar anklagelserna för "bullshit". Hon menar att den offentliga kritiken också försvårar arbetet med att samla vänstersidan inför valet, och påpekar att Ulf Kristersson var bättre på att hålla ihop sin sida av politiken inför valet 2022.
– Just nu vill man att vi ska vika ner oss och svika våra väljare, säger Gabrielsson.
S-profilen Jimmy Jansson från Eskilstuna, tidigare kommunstyrelsens ordförande i 15 år och numera ett slags intern målbild för Socialdemokraterna efter valanalyserna 2022, delar inte Gabrielssons bild. Hans skepsis mot Vänsterpartiet sitter, enligt honom själv, i magen snarare än i strategiska kalkyler.
– Kopplingen till Sovjet och öststaterna spökar fortfarande. Det kanske inte finns en kotte kvar från den tiden, men det är ändå samma parti. Det försvinner inte, säger Jansson till Fokus.
Han spårar konflikten ända till 1917, när en grupp radikaler ledda av Zäta Höglund bröt sig ur Socialdemokraterna och bildade det som långt senare blev Vänsterpartiet.
Fällningen av Löfven skar djupt
Den historiska misstron fick ett nytt sår sommaren 2021, när Vänsterpartiet ställde ett ultimatum om att stoppa fri hyressättning i nyproducerade lägenheter, annars väcka misstroendeomröstning mot statsminister Stefan Löfven. Socialdemokraterna backade inte, regeringen fälldes och Löfven avgick.
Linda Snecker, tidigare vänsterpartistisk riksdagsledamot till och med 2024, var med om beslutet och beskriver i SVT:s Politikbyrån konsekvenserna som bestående.
– Det här är inte något som Socialdemokraterna har kommit över. Det var samma personer som fortfarande har stort inflytande i Socialdemokraterna. Det ska rinna väldigt mycket vatten under broarna innan de kommer över det, säger hon.
Före detta socialdemokratiske justitieministern Thomas Bodström håller med om att sprickan finns, men menar att den är äldre än 2021-krisen.
– Det har alltid funnits en stark misstro mot Vänsterpartiet bland socialdemokrater och det går ända tillbaka till andra världskriget när Vänsterpartiet var det enda parti som inte fick vara med i regeringen, säger Bodström.
Samtidigt visar historien att samarbetet faktiskt fungerat i praktiken. Mellan 1998 och 2017 kom S och V överens om tolv budgetar tillsammans, fler än Socialdemokraternas samarbeten med Centerpartiet under samma period. Göran Greider, chefredaktör för S-märkta Dala-Demokraten, menar att misstron mot V framför allt är ett fenomen i partitoppen.
– Gräsrötterna har inte alls den synen på Vänsterpartiet. Det där är ett exempel på elitiseringen av politiken, säger han till Fokus.
Med Vänsterpartiets krav på ministerposter och Socialdemokraternas ovilja att ge dem inflytande lär frågan om ett möjligt vänsterblock bli en av de mest laddade under valrörelsen hösten 2026.