Ryska idrottare tillåts tävla igen, trots pågående krig i Ukraina
Foto: AI-genererad illustration
Internationella idrottsförbund öppnar åter dörrarna för ryska och belarusiska idrottare, två år efter att de stängdes ute som reaktion på Rysslands invasion av Ukraina 2022.
Varför får de tävla igen?
Beslutet drivs av flera stora internationella förbund som argumenterar för att idrottare inte ska straffas för sina regeringars agerande. Internationella olympiska kommittén, IOK, har länge förespråkat en återgång till tävlande under neutralt flagg, utan nationella symboler eller hymner.
Flera förbund har följt IOK:s linje och tillåter nu ryssar och belarusier att delta som "neutrala idrottare", bland annat inom friidrott, simning och tennis. Kritiker menar att återgången sker för tidigt och att den ger Ryssland ett propagandaverktyg medan kriget pågår.
– Det är omöjligt att separera idrotten från det politiska sammanhanget när bomber fortfarande faller över ukrainska städer, säger en ukrainsk idrottsrepresentant enligt Reuters.
Ukraina och dess allierade protesterar
Ukraina har kraftigt motsatt sig återgången och fått stöd av flera europeiska länder, bland annat Polen, Estland och Litauen. Det ukrainska olympiska kommittén har hotat med bojkott om ryska idrottare tillåts delta i internationella mästerskap.
Spänningen är påtaglig inför sommarens stora idrottsevenemang. Flera nationer ifrågasätter om neutralitetskravet verkligen fungerar i praktiken, eftersom ryska idrottare ofta har kopplingar till statliga strukturer och militären.
IOK och de enskilda förbunden hävdar att varje idrottare granskas individuellt och att de som har aktiva kopplingar till den ryska eller belarusiska militären fortsatt är utestängda.
Debatten om idrottens roll i geopolitiken
Frågan om idrottens neutralitet är inte ny, men kriget i Ukraina har gjort den mer akut än på decennier. Under kalla kriget bojkottade USA OS i Moskva 1980 och Sovjet svarade med att bojkotta Los Angeles 1984, vilket visar hur djupt politiken kan tränga in i idrotten.
Förespråkarna för återgång lyfter fram att en permanent utestängning drabbar unga idrottare som inte har valt krig. Motståndarna pekar på att Ryssland systematiskt använt idrotten som ett statligt verktyg, senast dokumenterat i dopningsskandalen som ledde till landets utestängning från flera OS.
Med kriget i Ukraina utan slut i sikte väntas debatten fortsätta inför varje kommande internationellt mästerskap.
