Aftonbladets kulturchef kräver att Schibsted river upp OpenAI-avtalet

500 kronor i månaden från OpenAI

Schibsted ingick partnerskapet med OpenAI i februari 2025. Avtalet ger OpenAI rätt att träna och förbättra ChatGPT på journalistiskt innehåll från bland annat Aftonbladet och Svenska Dagbladet. I utbyte får redaktionerna tillgång till OpenAI:s verktyg och utvecklingsresurser, och en del av intäkterna betalas ut direkt till journalisterna.

– Varje månad får jag en del av min lön från ett företag som är direkt involverat i amerikanska krigsbrott. Det står där på en egen rad i lönebeskedet: 500 kronor från OpenAI, skriver Karin Pettersson i krönikan.

Pettersson riktar kritiken mot OpenAI:s beslut att erbjuda sina tjänster till Pentagon efter att konkurrenten Anthropic dragit sig ur ett militärt samarbete. Anthropics vd Dario Amodei satte stopp för användning av företagets AI-verktyg Claude i autonoma vapensystem och massövervakning av amerikaner, varpå försvarsminister Pete Hegseth bröt kontraktet och hotade med svartlistning. OpenAI och Sam Altman klev då in och erbjöd Pentagon sina tjänster istället.

– Ska Aftonbladets journalister, som har i uppdrag att granska makten och rapportera om det som händer i världen, få en del av sin lön från ett företag som sagt ja till att utveckla mördarrobotar åt Donald Trump? skriver Pettersson.

Motståndet växer internt, men Schibsted håller fast

Pettersson är inte en anonym röst i organisationen. Innan hon blev kulturchef var hon Schibsteds policychef, vilket gör hennes kritik svårare att avfärda, skriver Dagens Media.

Enligt tidningen bekräftar även Aftonbladets fackklubba att OpenAI-avtalet river upp starka känslor bland medarbetarna, och frågan ska nu diskuteras vidare på koncernnivå.

Schibsteds svenska koncernchef Fredric Karén försvarade däremot avtalet i en intervju med Dagens Media i början av mars, strax efter att OpenAI tecknat sitt avtal med Pentagon.

– Schibsted har många avtal med olika amerikanska techbolag och det är svårt att friskriva sig från vad de tänker göra och vilka avtal de går in i. Vi kan kontrollera hur vårt innehåll används, sade Karén.

Avtalet har kritiserats tidigare, men då främst på upphovsrättsliga grunder. Kritiker menade att Schibsted bröt med en gemensam mediebranschhållning när koncernen valde att göra ett eget avtal med OpenAI, trots en utbredd uppfattning om att AI-bolagen missbrukat upphovsrätten för att träna sina modeller.

Nu handlar debatten om något mer principiellt, nämligen om journalistiska organisationer kan försvara ett ekonomiskt beroende av ett bolag som samarbetar med den amerikanska krigsmakten. Frågan ska alltså upp på koncernnivå inom Schibsted, men när och i vilken form är ännu inte klart.