Filosofen Wikforss varnar: AI-verktyg riskerar att göra oss dummare

– Den mänskliga kunskapen som sitter bakom pannbenet har aldrig varit viktigare än nu, säger Åsa Wikforss till Sydsvenskan.

I boken "Varför lära? Meningen med mänsklig kunskap i AI-tider" argumenterar Wikforss och Klingberg för att traditionellt lärande inte bara gör oss smartare, utan också friare och lyckligare. Budskapet är tydligt: genvägar via AI kostar mer än de ger.

Unga är de flitigaste AI-användarna, och mest skeptiska

Fyra av tio svenskar använde något AI-verktyg det senaste året, enligt Internetstiftelsens rapport "Svenskarna och internet". De som är födda på 00-talet, alltså unga mellan 15 och 25 år, dominerar användningen.

Samtidigt är det just yngre under 25 år och studenter som är mest negativa till AI:s effekter på arbetsmarknaden, visar samma rapport. De tror i högre grad än andra grupper att tekniken orsakar arbetslöshet snarare än skapar nya jobb.

16-årige Jack i Luleå sätter ord på en trend han ser bland jämnåriga.

– Folk gör mindre själva, de gör mindre jobb i skolan, säger han till SVT.

Jannike Tillå, chef för kommunikation och samhällsnytta på Internetstiftelsen, ser redan konsekvenserna av att unga vänder sig till AI i stället för sökmotorer. Svaren kommer ofta omskrivna, förkortade och med otydliga källhänvisningar.

– Därför blir den källkritiska förmågan och förståelsen för hur AI-verktyg fungerar än mer viktig. Det här kommer att bli utmanande framåt, vi ser det redan nu, säger hon till SVT.

AI ökar på jobbet, men produktiviteten hänger inte med

Bland vuxna i arbetslivet är mönstret ett annat. Över hälften av tjänstemännen som använder AI gör det främst i jobbet, 54 procent, medan bara var femte arbetare, 21 procent, primärt använder det yrkesmässigt, enligt Internetstiftelsens rapport.

Trots att användningen ökar hos företagen syns få tecken på att produktiviteten följer med. En studie som Harvard Business Review rapporterar om pekar på fenomenet "workslop", ett begrepp för det meningslösa merarbete som AI-användning ibland genererar i stället för att effektivisera.

Många anställda beskriver ändå stora tidsvinster när AI sammanfattar rapporter, översätter dokument eller korrekturläser text. Skiftet från privat till professionell användning skedde framför allt mellan 2023 och 2024, och bland kvinnor fortsätter trenden, från 27 procent som använde AI primärt i jobbet år 2024 till 36 procent år 2025.

Wikforss medger att AI-verktygen har potential, men understryker att de ställer nya krav på användaren. Debatten om var gränsen går mellan ett hjälpsamt verktyg och ett som ersätter det egna tänkandet lär inte avta, särskilt inte när skolan nu brottas med hur elever ska motiveras att lära sig saker de enkelt kan låta en maskin lösa åt dem.