Söndagen den 15 mars 2026
Oberoende nyheter och fördjupande journalistik
Teknik

Kinas nya femårsplan satsar hårt på AI och teknologisk självförsörjning

Kinas nya femårsplan satsar hårt på AI och teknologisk självförsörjning

Foto: AI-genererad illustration

Kina presenterar en ny femårsplan under den pågående folkkongressen i Peking som sätter artificiell intelligens och teknologisk självförsörjning i centrum. Planen markerar ett skifte, där Kina siktar på att bli en ledande innovationsnation snarare än att enbart kopiera västerländsk teknik.

Text: Viktor Dahlén

AI dominerar, inte chips

Den strategiska tyngdpunkten i Kinas 15:e femårsplan är tydlig. Enligt en primärkällsanalys publicerad av The Diplomat nämns artificiell intelligens tretton gånger oftare än integrerade kretsar i det 141-sidiga plandokumentet som lämnades till folkkongressen den 5 mars.

Ord som litografimaskiner, wafertillverkning och extremt ultraviolett ljus, hela vokabulären kring det så kallade chipkriget, saknas helt i dokumentet. Istället har ett nytt planeringskoncept introducerats för första gången i femårsplanernas historia: det fyrteckensuttryck som kan översättas som "modell, chip, moln, applikation." Chipet är alltså bara ett lager av fyra, vid sidan av AI-modeller, molninfrastruktur och applikationsdistribution. Kinas strategiska mål är systemet som helhet, inte enskilda komponenter.

Kinas nationella dataadministration har redan publicerat tekniska standarder för ett nationellt beräkningsnätverk, inklusive krisprioriteringar som garanterar minimikapacitet för beräkningskraft vid försörjningskriser.

Ambitioner att klättra i värdekedjan

Femårsplanen antas formellt under folkkongressen som just nu pågår i Peking. Premiärminister Li Qiang presenterade i samband med kongressens öppnande ett tillväxtmål på 4,5–5 procent, det lägsta sedan 1990-talet, mot bakgrund av en inbromsad ekonomi, en skakig fastighetsmarknad och pågående handelskonflikt med USA.

Utöver AI handlar planen om utökad tillverkningskapacitet för halvledare och satsningar på kvantteknologi, allt i syfte att minska beroendet av utländsk teknik.

– Kina har stor ambition att kliva upp i värdekedjan och bli en innovationsnation. Det har de ju till viss del redan lyckats med, men de har ännu större ambitioner, säger Per Portén, handelssekreterare på Business Sweden i Kina, till TT.

Strukturella utmaningar kvarstår

Trots de teknologiska ambitionerna brottas Kina med djupgående ekonomiska problem. Arbetslösheten, särskilt bland unga, är hög, och landet står inför en demografisk kris till följd av sjunkande födelsetal.

Helena Löfgren, analytiker vid Nationellt kunskapscentrum om Kina vid Utrikespolitiska institutet, ser inga dramatiska kursändringar i planen jämfört med tidigare år.

– Det är ingen kioskvältare. Det man kan plocka upp är väl att man har en lite vassare ton gentemot Taiwan, säger Löfgren till TT.

Hon pekar på att den inhemska konsumtionen länge beskrivits som svag och att de åtgärder som hittills sjösatts haft marginell effekt. På lång sikt är den demografiska utvecklingen den tuffaste utmaningen.

– På lång sikt är det en minskande befolkning, säger Löfgren.

Kinas beräkningsnätverk byggs redan ut i Sydostasien, enligt The Diplomats analys, vilket tyder på att delar av planen redan är i rörelse långt innan folkkongressen formellt klubbar igenom den.

Dela:
Annons Annons