Skönhetsfilter på TikTok ökar självkritiken bland unga kvinnor, visar studie
Foto: AI-genererad illustration
Skönhetsfilter på sociala medier tränar unga kvinnor att granska sitt utseende på mikronivå och förstärker självkritik och orealistiska skönhetsideal. Det visar en ny studie från Stockholms universitet och Örebro universitet, publicerad i tidskriften Critical Studies in Media Communication.
Forensisk blick på det egna ansiktet
Forskarna analyserade 67 TikTok-videor med hashtaggen #beautyfilters för att undersöka hur filtren påverkar kvinnors självbild. Resultatet pekar på ett mönster som forskarna kallar en digital-forensisk blick, där användare granskar sitt eget och andras utseende för att avgöra vad som är äkta och vad som är filtrerat.
– Användningen av skönhetsfilter förstärker självobjektifiering. Genom att jämföra sina naturliga ansikten med filtrerade versioner börjar kvinnor se sig själva utifrån, genom en yttre, bedömande blick, säger Lame Kenalemang-Palm, universitetslektor i journalistik vid Stockholms universitet.
I de analyserade videorna framgår också hur många användare aktivt försöker återskapa filtereffekterna med smink och söker bekräftelse från följare på hur lika den filtrerade versionen de har lyckats bli. Filtren fungerar alltså inte bara som ett digitalt verktyg, utan som en mall för hur det verkliga ansiktet borde se ut.
– Filter är inte neutrala. De bygger på våra föreställningar om vad som är vackert och det påverkar hur vi ser på vad som är snyggt och vem som är snygg, säger Göran Eriksson, professor i medie- och kommunikationsvetenskap vid Örebro universitet.
Kritik mot filter kan vara dold reklam
Forskarna lyfter också fram en paradox: trots att många användare uttrycker oro eller kritik mot skönhetsfilter har användandet blivit helt normaliserat. Det var, enligt Kenalemang-Palm, studiets mest överraskande fynd.
Kampanjer som kritiserar filter, bland annat Doves #TurnYourBack, framstår som feministisk aktivism men fungerar samtidigt som marknadsföring som säljer produkter och stärker varumärkets budskap.
– Det innebär att autenticitet blir något som kan köpas och säljas. Kritiken kan därför ses som ett delvis motstånd. De ifrågasätter den digitala förvrängningen, men inte nödvändigtvis de bredare skönhetsnormer som ligger till grund för den, säger Lame Kenalemang-Palm.
Studien bidrar till en växande forskningsdiskussion om hur plattformar som TikTok formar unga kvinnors kroppsuppfattning, och sätter press på frågor om plattformarnas ansvar för de skönhetsstandarder som filtren bygger in och sprider.


