Frankrike och Luxemburg krävde borttagning, EU stryker ryska miljardärer från sanktionslistan
Foto: Freepik
Två av Rysslands mest kända miljardärer tas bort från EU:s sanktionslista, efter direkta krav från Frankrike och Luxemburg. Beslutet har utlöst kraftiga reaktioner från flera EU-länder.
Beslutet att stryka oligarkerna från listan är ovanligt och sätter fingret på sprickorna inom EU:s gemensamma sanktionspolitik mot Ryssland. Att enskilda medlemsländer driver igenom undantag för namngivna individer väcker frågor om hur enhetlig unionen egentligen är i sin linje mot Moskva.
Varför gav EU efter för Frankrike och Luxemburg?
Pressen från Paris och Luxemburg ska ha varit avgörande för att ändra EU:s officiella ståndpunkt. Enligt Omni, som refererar till Louise Cassemars granskning, är det oklart exakt vilka argument de två länderna använde, men resultatet är att miljardärerna nu formellt är borttagna ur sanktionsregistret.
EU:s sanktionslista mot Ryssland infördes efter invasionen av Ukraina 2022 och omfattar hundratals personer med kopplingar till Kremls maktsfär. Att ta bort välkända oligarker från listan, under pågående krig, är ett steg som kritiker menar underminerar trovärdigheten i hela sanktionssystemet.
Beslutet har väckt ilska i flera EU-länder, bland annat i de baltiska staterna och Polen, som konsekvent förespråkat en hårdare linje mot Ryssland och dess ekonomiska elit.
Koppling till benådning i Azerbajdzjan?
En fråga som lyfts i samband med beslutet är om borttagningen från sanktionslistan hänger ihop med en benådning i Azerbajdzjan. Omni rapporterar att kopplingen utreds, men några bekräftade detaljer om vad benådningen gäller och vilka personer den berör har ännu inte offentliggjorts.
Om ett sådant samband kan beläggas skulle det tyda på att sanktionspolitiken används som förhandlingskort i bredare diplomatiska uppgörelser, snarare än som ett renodlat verktyg för att hålla ansvar för kriget i Ukraina.
– Det här är ett slag mot hela EU:s trovärdighet när det gäller Rysslandspolitiken, säger en inte namngiven EU-diplomat, enligt uppgifter i Omnis granskning.
Fallet belyser en strukturell svaghet i EU:s sanktionssystem: beslut om att lägga till eller ta bort personer kräver enhällighet bland medlemsländerna, vilket ger enskilda stater ett faktiskt veto, och ett förhandlingsutrymme som kan utnyttjas.
Reaktionerna från Europaparlamentet och från Ukraina väntas komma under de närmaste dagarna, och frågan om hur EU säkerställer att sanktionslistorna inte kan urholkas genom bilaterala påtryckningar lär hamna högt på dagordningen inför nästa utrikesministermöte.
