Huthierna ger sig in i kriget, ett slag mot Trumps exitstrategi

En ny front öppnas i konflikten

Huthiernas inträde i kriget markerar en ny fas i en konflikt som nu pågått i en månad. Israel uppgav på lördagsmorgonen att roboten avfyrats från Jemen mot israeliskt territorium och att den skjutits ned.

– Jemens väpnade styrkor har genomfört den första militära operationen genom att avfyra en salva ballistiska robotar mot känsliga israeliska militära mål, sade huthiernas talesperson i ett tv-uttalande.

TV4 Nyheternas utrikesreporter Johan Fredriksson betonar att det inte handlar om ett impulsivt drag.

– De här missilerna är inte bara några robotar man skickar iväg, utan ett väl avvägt beslut för att signalera att man faktiskt kommer att delta i kriget på Irans sida, säger han.

Huthierna hotade redan på fredagen med att ge sig in i kriget om israeliska och amerikanska attacker fortsatte. Rörelsen har tidigare skjutit mot ett hundratal handelsfartyg i Röda havet och har enligt Fredriksson kapacitet att allvarligt störa sjöfarten mot Suezkanalen.

Trumps exitstrategi försvåras

Huthiernas inträde drabbar en president som redan söker en väg ut ur konflikten. Kriget inleddes den 28 februari när USA och Israel gemensamt anföll Iran, och Trump uppges nu fokusera på att lösa den olje- och försörjningskris som kriget skapat.

Sean Bell på Sky News beskriver lördagens händelseutveckling som en "stor eskalering" och konstaterar att en ny front vidgar konflikten i regionen, trots att Israel lyckades skjuta ned roboten.

Kriget är opinionsmässigt impopulärt hos en majoritet av amerikanerna, enligt opinionsundersökningar som refereras av NBC News, och har även väckt öppen kritik inom delar av Trumps MAGA-rörelse. Tusentals ytterligare amerikanska soldater är på väg till Mellanöstern, och ett eventuellt markanfall diskuteras fortfarande.

På fredagen skadades minst tolv amerikanska militärer, två av dem allvarligt, i ett iranskt robot- och drönarangrepp mot en flygbas i Saudiarabien, enligt uppgifter till AP.

Ekonomiska konsekvenser sprider sig globalt

Konflikten får redan påtagliga effekter på världsekonomin. Iran har med robotar och billiga drönare effektivt blockerat Hormuzsundet, genom vilket 20 procent av världens dagliga oljetransporter passerade före kriget, skriver Alexander Smith i NBC News.

– Världen står inför prisökningar och kanske också brist på energi och livsmedel, och det gäller även om konflikten skulle ta slut imorgon, skriver Smith.

Peter Frankopan, professor i global historia vid Oxfords universitet, kallar Irankrisen för "ett epokgörande skeende, jämförbart med Berlinmurens fall eller 11 september" och varnar för att de ekonomiska konsekvenserna är enorma oavsett när fred nås.

Med huthierna nu aktiva i konflikten, iranska attackerna mot Gulf-staters oljeinfrastruktur och Pakistan som planerar förhandlingar utan vare sig USA eller Iran, pekar ingenting mot att kriget är nära sitt slut.