Irankriget hotar vapenstödet till Ukraina, varnar utrikesministern

Vapnen som försvinner från marknaden

USA:s massiva vapenförbrukning i kriget mot Iran slår direkt mot Ukrainas försörjning. Enligt Malmer Stenergard gör USA av med enorma mängder robotar, vapen och resurser i konflikten, vilket minskar möjligheterna för europeiska och andra länder att köpa amerikanska vapen för vidare leverans till Ukraina.

Samtidigt fyller Ryssland på sin krigskassa med kraftigt ökade oljeintäkter, något som förstärker obalansen ytterligare.

– Det får konsekvenser för svensk ekonomi och för Ukraina, vi får kliva in mer än vi har gjort tidigare, säger Malmer Stenergard, som anser att det är ännu mer akut nu att fler länder tar ansvar och bidrar med mer.

"Mycket talar för ett storkrig i regionen"

Utrikesministern beskriver läget i Mellanöstern som extremt osäkert under en träff med journalister i riksdagen, rapporterar TT. Hon bedömer att kriget sannolikt blir långvarigt och kan sprida sig.

– Jag tror att det här tyvärr blir ganska långvarigt, dock omöjligt att sia om hur långvarigt, säger hon, och tillägger att man får räkna med månader snarare än veckor.

Malmer Stenergard är också kritisk till hur USA hanterar kriget strategiskt. Hon konstaterar att ayatolla Ali Khamenei har dödats, men att regimen i Iran består, att inga folkliga uppror syns och att de nya ledare som utsetts inte bytt sida.

– Målsättningen tycks variera från dag till dag och det tycks inte finnas någon plan för dagen efter, säger hon.

USA:s motiv oklara för Sverige

Utrikesministern riktar skarp kritik mot bristen på tydliga mål från USA:s sida. På frågan om USA syftar till att demokratisera Iran svarar hon att motivbilden förändras från dag till dag.

– Jag tycker att det är mycket oklart vad USA har för motiv med sitt agerande. Men det som har varit en konstant är att man inte vill tillåta Iran att utveckla kärnvapen och det är en uppfattning som vi delar, säger Malmer Stenergard.

Hon varnar också för att regimen i Iran rör sig i en mer extremistisk riktning till följd av attackerna, och att landet slår tillbaka urskillningslöst mot grannländer i regionen, vilket drar in länder som inte velat bli en del av konflikten. Säkerhetshotande aktiviteter ökar även i övriga världen, enligt utrikesministern. Sverige och övriga Europa står inför ett läge där ökat eget ansvar för Ukrainas försvar inte längre är ett alternativ utan en nödvändighet.