Kriget i Iran riskerar att orsaka miljö- och hälsoskador i decennier

Satelliter kartlägger skadorna

FN-institutet använder satellitövervakning för att identifiera miljöskador och bedöma riskerna för både människor och ekosystem. Bilden som växer fram är dyster.

Brinnande oljedepåer sprider svart rök över stora områden. Fartyg som sänkts läcker i Persiska viken. Attacker mot industrier och militära anläggningar frigör giftiga ämnen som tränger ner i mark och grundvatten.

– Allt detta innebär föroreningar, säger den iranske forskaren Kaveh Madani till AP.

Madani, som är knuten till FN-institutet, betonar att föroreningarna inte är ett kortsiktigt problem. De kemiska ämnena som släpps ut vid den här typen av attacker kan ligga kvar i miljön och påverka befolkningens hälsa under lång tid.

Miljökonsekvenserna kan bli generationsöverskridande

Krigets miljöpåverkan följer ett mönster som tidigare konflikter i regionen visat. Efter Gulfkriget på 1990-talet, då hundratals kuwaitiska oljekällor sattes i brand, dokumenterades luftföroreningar och markskador som dröjde kvar i många år.

Hälsoriskerna kan sträcka sig över decennier, enligt FN-institutets bedömning. Det handlar om tungmetaller, kolväten och andra toxiska föreningar som ansamlas i näringskedjan och kan kopplas till cancer, luftvägssjukdomar och neurologiska skador.

Persiska viken är dessutom ett känsligt ekosystem med begränsad vattenomsättning, vilket gör att utsläpp från sänkta fartyg och bombangrepp mot hamninfrastruktur riskerar att få långvariga konsekvenser för marint liv och de kustsamhällen som är beroende av havet.

Parallellt med miljökrisen rapporterar AP att Iran och USA befinner sig i ett diplomatiskt dödläge, där båda sidor hårdnar i sina positioner och risken för ytterligare upptrappning kvarstår, något som i så fall kan förvärra den redan allvarliga miljösituationen ytterligare.