Oljan i centrum när spänningarna i Iran eskalerar

Varför oljan gör Iran omöjligt att ignorera

Iran är en av världens största oljeproducenter och kontrollerar en strategiskt avgörande position vid Hormuzsundet, det sund genom vilket ungefär 20 procent av världens oljehandel passerar varje dygn. En blockad eller störning i sundet skulle omedelbart påverka oljepriser globalt och slå hårt mot importberoende ekonomier i Europa och Asien.

Landet producerar cirka 3,2 miljoner fat olja per dag, enligt uppgifter från energiorganisationen IEA. Trots år av internationella sanktioner har Iran lyckats upprätthålla en betydande exportvolym, bland annat genom försäljning till Kina, som köper merparten av den iranska oljan utanför det officiella sanktionssystemet.

– Hormuzsundet är världsekonomins mest känsliga flaskhals. En konflikt som hotar transittrafiken där sänder chockvågor genom hela det globala energisystemet, säger analytikers bedömningar som återges av Reuters.

Därför eskalerar konflikten trots höga kostnader

Konflikten har djupa rötter som sträcker sig långt bortom oljan. Irans kärnvapenprogram har under flera år varit en central stridsfråga, och enligt uppgifter från IAEA har landet anrikat uran till nivåer nära vapengrad. Det är detta som USA och Israel pekar på som det primära hotet, snarare än oljetillgångarna i sig.

Samtidigt har Iran byggt upp ett nätverk av regionala proxystyrkor, bland annat Hizbollah i Libanon, Huthirörelsen i Jemen och olika milisgrupper i Irak. Det nätverket gör att konflikten inte stannar inom Irans gränser, utan riskerar att sprida sig till flera länder i Mellanöstern parallellt.

Ekonomiska påtryckningar har hittills inte fått Iran att backa. Sanktioner har kostat landet hundratals miljarder dollar i förlorade intäkter, men regimen i Teheran har valt att prioritera sitt kärnvapenprogram och regionala inflytande framför ekonomisk normalisering.

Oljepriset stiger och marknaderna reagerar

Sedan konflikten trappades upp har råoljepriset stigit med omkring 15 procent på de globala terminsbörser som följs av Brent-indexet. Analytiker på Goldman Sachs varnar för att priset kan nå 120 dollar per fat om konflikten leder till störningar i Hormuzsundets trafik, jämfört med nivåer kring 85 dollar innan eskalationen.

För svenska konsumenter syns effekterna redan vid pumpen, där bensinpriset följer de internationella råoljepriserna med kort fördröjning.

OPEC-länderna, bland annat Saudiarabien och Förenade Arabemiraten, har kapacitet att öka sin produktion för att delvis kompensera för ett eventuellt iraniskt produktionsbortfall. Men den bufferten är begränsad, och en utdragen konflikt testar hur länge den räcker.

Hur länge konflikten varar och hur djupt den påverkar energimarknaderna beror i hög grad på om förhandlingskanaler hålls öppna, något som flera europeiska länder, bland annat Frankrike, Tyskland och Storbritannien, aktivt arbetar för bakom kulisserna.