Putin uppmanar ryska oligarker att finansiera kriget mot Ukraina
Foto: Freepik
Bakom stängda dörrar ska Vladimir Putin ha uppmanat Rysslands rikaste affärsmän att skjuta till pengar för att finansiera kriget i Ukraina. Mötet avslöjar det växande ekonomiska trycket på det ryska systemet.
Ett möte som signalerar ekonomisk press
Uppmaningen ska ha framförts vid ett slutet möte där landets oligarker fick ett tydligt budskap: kriget behöver mer pengar. Att Putin överhuvudtaget vänder sig till de rika affärsmännen på det här sättet tolkas av bedömare som ett tecken på att den ryska statsfinansieringen är under allt hårdare press.
Ryssland har sedan invasionens start 2022 finansierat kriget genom en kombination av stigande oljeintäkter, budgetomfördelningar och lån. Men med fortsatta sanktioner, sjunkande oljepriser och ett krig som drar ut på tiden ökar belastningen på statskassan.
Vad mötet säger om Putins system
Det faktum att Putin nu söker privat finansiering är anmärkningsvärt. Oligarkerna, som länge hållit sig på avstånd från kriget och i flera fall förlorat tillgångar utomlands till följd av sanktioner, placeras nu i en situation där ett nej till Kreml är förenat med uppenbara risker.
Mötet signalerar att den ryska krigsekonomin inte längre bär sig själv. Sedan 2022 har ett antal framträdande ryska affärsmän avlidit under oklara omständigheter, något som ytterligare understryker det riskfyllda läget för den som hamnar i onåd hos Kreml.
Ryssland lägger enligt flera beräkningar nu mer än en tredjedel av sin statsbudget på militära utgifter, en nivå som inte setts sedan Sovjettiden. Trots detta fortsätter kriget att kosta mer än vad budgeten räknar med, rapporterar flera internationella medier med hänvisning till ekonomiska analyser av den ryska statsbudgeten.
Oligarkerna pressas in i en omöjlig sits
För Rysslands affärselit innebär uppmaningen en svår avvägning. Att bidra till krigsfinansieringen riskerar att ytterligare stänga dörrar till väst och fördjupa de personliga sanktioner som redan drabbat många av dem. Att neka Kreml är å andra sidan förenat med risker av ett helt annat slag.
Flera av de mest kända ryska miljardärerna, bland annat Roman Abramovitj och Mikhail Fridman, har sedan invasionen befunnit sig i en gråzon mellan Ryssland och väst, med tillgångar frysta och rörelsefrihet begränsad.
Hur många oligarker som faktiskt bidrar med pengar, och i vilken omfattning, är ännu oklart. Men mötet i sig, om uppgifterna stämmer, ger en sällsynt inblick i det interna trycket på ett system som utåt försöker projicera styrka och kontroll.
