Putin utnyttjar Mellanösternkriget för att stärka Rysslands position

Oljepriset ger Kreml ett ekonomiskt andrum

Kriget i Mellanöstern har drivit upp det globala oljepriset dramatiskt. Enligt BBC steg råoljepriset till nära 120 dollar per fat under veckan, att jämföra med Rysslands budgeterade exportpris på 59 dollar per fat. Under de senaste månaderna hade priset legat klart under den nivån.

– Det ger den ryska ekonomin en möjlig adrenalinkick, skriver Nathan Hodge i CNN.

Ryssland tjänar redan mer än 100 miljarder dollar per år på sin sanktionskringgående oljeexport, huvudsakligen till Indien och Kina. Ett varaktigt högt oljepris fyller statskassan och finansierar direkt kriget mot Ukraina.

Därtill har Donald Trump öppnat för att lätta på oljesanktioner mot ett antal länder för att dämpa prisuppgången. Trump nämnde inga länder vid namn, men analytiker och skribenter i de tre medierna pekar på att Ryssland är den troligaste mottagaren. Enligt Sam Kiley i The Independent skulle ett återställt ryskt exportflöde tillföra Kreml ytterligare minst 50 miljarder dollar och ge ett massivt lyft åt den militära kampanjen mot Ukraina. Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj kallar ett sådant beslut för ett "allvarligt slag" mot Kyiv.

Putin positionerar sig som fredsförmedlare

Samtidigt som Ryssland fortsätter sin utmattningskrig mot Ukraina försöker Putin framställa sig som en konstruktiv aktör i Mellanöstern. Enligt BBC har Putin under veckan talat med Irans president vid två tillfällen och erbjudit sig att medla i konflikten.

I måndagens telefonsamtal med Trump, det första mellan de två presidenterna i år, framförde Putin enligt Kremls pressuttalande "flera tankar syftande till en snabb diplomatisk lösning" baserade på kontakter med ledare i Gulfstaterna och Iran. Trump uppgav efteråt att Putin "vill vara hjälpsam".

– Jag sa: Du kan vara mer hjälpsam genom att få kriget mellan Ukraina och Ryssland att ta slut. Det vore mer hjälpsamt, sade Trump efter samtalet.

Enligt Steve Rosenberg på BBC är mediatorrollen ett sätt för Ryssland att höja sin profil i Mellanöstern och befästa relationen med Trumpadministrationen, något Kreml ser som direkt gynnsamt för sina krigsmål i Ukraina. Det förklarar också varför Putin konsekvent undviker att kritisera Trump personligen trots de amerikanska och israeliska attackerna mot Moskvas allierade Iran.

Kiley i The Independent är mer rakt på sak i sin analys och konstaterar att Trump redan ignorerat västliga underrättelserapporter om att ryska agenter förmedlat målinformation till Iran, information som enligt uppgift hjälpt Teheran att anfalla amerikanska baser i Gulfregionen där minst sex amerikanska soldater dödats.

Ukraina befinner sig i ett alltmer utsatt läge. Patriot- och Thaad-system som normalt skjuter ned ryska ballistiska robotar används nu i Mellanöstern, och USA stoppade allt militärt stöd till Kyiv för ett år sedan. Zelenskyj uppger i en intervju med The Independent att kriget i Mellanöstern har gjort landet ännu mer sårbart just när Ukraina visar tecken på att återta militärt initiativ.