Trump underskattade grovt Irans förmåga att slå tillbaka

Hormuzsundet förändrade maktbalansen

Irans stängning av Hormuzsundet är det tydligaste tecknet på att kriget inte gått som planerat. Sundet, som varit öppet för sjöfart sedan urminnes tider, med undantag för tankerkrigen på 1980-talet, har förvandlats till ett förhandlingsobjekt.

Enligt The Guardian har Iran upprättat ett system där rederier och länder kan förhandla med den iranska flottan om rätten till fri passage, mot betalning. Om ett lagförslag som snabbbehandlas i det iranska parlamentet antas kan länder som Indien, Japan, Pakistan, Sydkorea och Kina erbjudas lägre avgifter eller fri passage. Beräkningar visar att Iran potentiellt kan inkassera 80 miljarder dollar om året från trafiken genom sundet.

Kriget har hittills kostat USA uppskattningsvis 30 till 40 miljarder dollar, och Israel runt 300 miljoner dollar om dagen, skriver The Guardian.

– Kriget har inte bara misslyckats med att få Iran att gå med på att avveckla sitt kärnprogram. USA tvingas nu dessutom att förhandla om att Hormuzsundet ska öppnas igen, skriver The Guardians diplomatiske redaktör Patrick Wintour.

Trump fastnade i samma fälla som sina föregångare

Analytiker pekar på att Trump upprepat ett historiskt mönster. CNN:s korrespondent Nick Paton Walsh beskriver det som att presidenten gått i en välbekant fälla.

– Illusionen om att en snabb militär operation kan leda till varaktig politisk förändring, skriver Paton Walsh.

USA kommer sannolikt inte att uppnå sina viktigaste mål. Trump kan inte garantera att Iran aldrig skaffar kärnvapen, utan kan i bästa fall försena och försvåra landets möjligheter att göra det. Irans missilprogram, som snabbt byggdes upp efter Israels tolv dagar långa krig förra året, går heller inte att permanent slå ut.

Enligt Reuters analys står Trump nu inför ett binärt val utan goda alternativ: antingen skriver han under ett bristfälligt avtal och drar sig ur, eller trappar han upp militärt och riskerar en utdragen konflikt som kan komma att definiera hela hans presidentskap.

Förhandlingspositionen har försvagats

Washingtons utgångsläge vid förhandlingsbordet är svagare nu än det var i maj 2025, bedömer analytiker. Då lade USA fram ett 15-punktsdokument med krav på att Iran fullständigt och oåterkalleligt skulle avveckla sitt kärnprogram, ett krav som fortfarande inte uppfyllts.

Trump har vid två tillfällen skjutit upp hotade angrepp mot iranska civila kraftstationer, och fortsätter hävda att Iran är besegrat, trots att landet agerar som om motsatsen vore sann. Hezbollah i Libanon, som Israel satte som mål att avväpna vid konfliktens start, förblir en politisk och militär kraft.

CNN:s Paton Walsh bedömer att kriget sannolikt rör sig mot ett antiklimax, med förhandlingar snarare än militär upplösning, och att Mellanöstern i stort brottas med samma problem som när konflikten inleddes.